hieu

Hem » Blogg » Med engagemang blir kontorstrend till arbetsmiljösatsning

Med engagemang blir kontorstrend till arbetsmiljösatsning

Upplagt den
Peggie Rothe från Leesman berättade om hur kontorsarbetsmiljö hör samman med upplevd produktivitet

Trenden aktivitetsbaserade kontor går som en löpeld över landet. Såväl offentliga som privata arbetsgivare tittar på sådana lösningar. Men hur ser man till att det blir bra arbetsmiljö i dessa kontor?

Bland kontorsarbetare runt om i världen anser 57% att deras arbetsmiljö hjälper dem att arbeta produktivt. 28% anser att det är möjligt att arbeta produktivt i den arbetsmiljö som deras kontor erbjuder. 15% anser att kontorsarbetsmiljön hindrar deras produktivitet.

Detta är statistik från Leesman index baserat på drygt en halv miljon respondenter, som jag nyligen tog del av under vår femte konferens om arbetsmiljön i aktivitetsbaserade kontor. Det var uppmuntrande att drygt 140 personer deltog i konferensen, ett tecken på att engagemanget för att göra dessa projekt till arbetsmiljösatsningar är stort!

Leesmans siffror pekar på en otrolig potential till förbättringar med ett direkt resultat på den upplevda produktiviteten. Men det är inte så enkelt att en viss kontorstyp stöder produktivitet och en annan hindrar. Det bästa kontorsarbetsmiljöerna finns bland cellkontor så väl som bland aktivitetsbaserade.

Fungerar inte för alla verksamheter

Det beror på, var också ett tema för den forskningsöversikt kring aktivitetsbaserade kontor som Annmarie Hultberg på ISM i Göteborg delade med oss. Aktivitetsbaserat arbetssätt (ABW) fungerar bara om det passar för verksamheten i fråga, om det finns tillräckligt med ytor för de aktiviteter som medarbetarna utför, om man förberett sig väl, och om de som arbetar i kontoren verkligen använder dem som det är tänkt.

Det handlar alltså om beteenden, inte om främst om möbler, även om det också är viktigt.

Konferenslokalen har varit lastrum på en trålare, men det märktes inte med sköna naturbilder på väggarna. Här är Annmarie Hultberg på scenen.

Hur kan arbetsmiljön stödja breddad rekrytering?

Ett inslag i konferensen som verkligen försatte deltagarna i eftertänksam tystnad var det om Universellt utformade arbetsplatser. Det handlade om ett nytt sätt att tänka design, att tänka mångfald redan från början. Om kontoret funkar för personer som är rullstolsburna, eller som inte har perfekt syn eller hörsel, då minskar behovet av framtida anpassningar.

Dessutom ökar rekryteringsunderlaget i tider där kompetensbrist är en av de största utmaningarna. Men universellt utformade arbetsplatser handlar också om social och organisatorisk arbetsmiljö. Det ska fungera för nyanlända, för personer med neuropsykiatriska diagnoser, annorlunda könsuttryck mm. Alltså igen ett samspel mellan fysisk arbetsmiljö och beteenden.

Efter lunchen fick vi ta del av ett praktiskt exempel som också är ett forskningsprojekt. Det är Trafikverket som har gjort om flera av sina arbetsplatser till aktivitetsbaserade, och resan fortsätter. Hur det har gått har följts av forskare från Högskolan i Gävle.

Transparens i praktiken, att lära av misstag

Trafikverkets projektledare Bo Johansson kunde verkligen bekräfta hur viktigt det är med förberedelse och att få med de berörda. Och att processen inte slutar vid inflyttningstillfället, utan att man behöver jobba vidare både med beteenden och med själva miljön för att verkligen hitta den utformning och de arbetssätt som stöder produktivitet och trivsel.

För Trafikverkets del var de första versionerna av de första ABW-kontoren inte speciellt lyckade. Då handlade det mer om ny möblering än om ett nytt arbetssätt. Men i det vidare arbetet har det gått bättre och bättre. Det imponerade på mig att transparens är ett av deras ledord och att det verkligen kom till uttryck genom att de delade med sig om de lärdomar som kommit den hårda vägen. Det är inte heller alla verksamheter som så generöst släpper in forskare.

Hur ledarskap och medarbetarskap påverkas av nya digitala och gränslösa arbetssätt var nästa ämne. Här sattes strålkastaren på en del absurditeter som följer av den strukturomvandling vi är mitt inne i.

Vad får det t.ex. för konsekvenser att arbetstidsfokus lever sida vid sida med uppgiftsfokus? Hur blir det när budskapet samtidigt är att vi är varandras arbetsmiljö och att vi kan jobba var som helst? När ska vi hinna göra det egentliga arbetet när vi förväntas ”mingla” och bygga vårt personliga varumärke?

Nanna Gillberg bjöd på den mest snabbpratade föreläsningen. Otroligt intressant om det gränslösa arbetet.

Viktigt att tydliggöra förväntningar i en komplex och flexibel värld

Forskaren Nanna Gillberg fick oss verkligen att tänka till. Ett viktigt budskap att ta med till arbetsplatsen var att tala om vilka förväntningarna är och var gränserna går för t.ex. hur tillgänglig man ska vara. Ett modernt arbetsmiljöarbete bör vara inriktat på att främja möjligheterna att fokusera och att återhämta sig från kognitiv stress och känslomässig utmattning.

Den pågående strukturomvanlingen och hur ABW passar in där var också ämnet för den avslutande föreläsningen av forskaren Mats Tyrstrup. Han målade upp ett skeende där ekonomin kretsar kring beteenden snarare än saker, en ”VUCA-world” som kännetecknas av Volatility, Uncertainty, Complexity och Ambiguity.

I VUCA-världen kan vi inte organisera oss utifrån fasta roller med tydliga ansvar och mandat. Det leder till en stelbenthet där patienter forslas runt mellan olika sjukhus utan att få hjälp, och där ingen leverantör tar ansvar för helhet när kommunikationen mellan datorn och skrivaren brister.

Lösningen tycks vara att arbetet präglas av gränsöverskridande, relationer, värderingar, teamarbete och lärande. Och just för den typen av arbete passar aktivitetsbaserade arbetssätt.


En härlig arbetsmiljö för en konferensdag ombord på Teaterskeppet vid Skeppsbrokajen.