hieu

Hem » Nyhetsarkiv (Page 4)

Blogg


Pinfärsk utredning om arbetsskadeförsäkringen

Upplagt den

Igår presenterades utredningen om en mer jämställd och rättssäker arbetsskadeförsäkring. Bakgrunden är att kvinnor har haft svårare att beviljas rätt till livränta på grund av arbetsskador och arbetssjukdomar än män.

Utredarens förslag handlar delvis om hur forskning om arbetsrelaterade sjukdomar och skador ska värderas. Förutom att grunda sig på SBUs kunskapssammanställningar ska Socialstyrelsen kunna ta fram underlag som bygger på konsensus i forskarvärlden även om evidensen inte är ovedersägligen belagd.

Utredaren föreslår också en ny förmån i form av en rehabiliteringspenning som man ska kunna få under arbetslivsinriktad rehabilitering som syftar till att stärka arbetsförmågan.

Ett problem i den nuvarande försäkringen är att det har varit svårt att få ersättning för skador som uppstår pga psykiska arbetsmiljörisker. Här klargör utredaren att man ska göra skillnad på speciella skadliga förhållanden som t.ex. mobbning, och sådant som normalt sett ingår i jobbet. Det kan nog bli en svår distinktion i praktiken tänker jag!

Här kan man se presskonferensen>>

 


Nytt förslag ska ge tidigare insatser

Upplagt den

Arbetsgivare ska upprätta en plan för arbetsåtergång för sjukskrivna medarbetare inom 30 sjukskrivningsdagar. Det är innehållet i ett nytt förslag från regeringen tillsammans med Vänsterpartiet. Tanken är att kravet ska göra att insatser och anpassningar kommer igång tidigare. Till förslaget kopplas också möjligheten att få bidrag för insatser, upp till 10 000 kr per medarbetare. Reaktionerna på förslaget har än så länge varit blandade.

Här kan man läsa mer i tidningen Arbetsvärlden >>


Psykisk ohälsa i fokus för nya forskningsprojekt om rehab

Upplagt den

Forte presenterar sex forskningsprojekt som fått medel inom ramen för en utlysning som berör rehabilitering och återgång i arbete efter sjukskrivning. Alla utom ett fokuserar på psykisk ohälsa och flera av projekten tar upp samverkan.

”Tidigare forskning pekar på att insatser för återgång i arbete vid sjukskrivning behöver omfatta insatser på arbetsplatsen och inte bara i vården. Däremot finns kunskapsluckor om vilka specifika insatser som är mest effektiva och när de bör sättas in. Vår förväntan är att de här projekten ska utgöra viktiga pusselbitar i arbetet med att fylla dessa kunskapsluckor”, säger Stella Jacobson, forskningssekreterare på Forte.

Här kan man läsa om de forskningsprojekt som beviljats medel>>


Boktips: Tillbaka till jobbet

Upplagt den

När är rätt tid att gå tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning för utmattningssyndrom? Och hur ska man se till att de förändringar som behövs för att arbetsåtergången ska bli hållbar verkligen kommer till stånd? De här frågorna tas upp i boken Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa, skriven av psykologen Åsa Kruse. Rehabiliteringsprocessen vid stressrelaterad ohälsa följs både från arbetsgivarens och från den sjukskrivnes sida genom ett antal case. Det här är en bok som jag tror skulle vara till nytta på många arbetsplatser, och även för personer som är på väg tillbaka från sjukskrivning.

På Personal och ledarskap kan man läsa en intervju med författaren>> (Man behöver skaffa en inloggning för att läsa artikeln, men det är gratis)


De hjälps åt att hitta anpassade arbeten

Upplagt den

I byggbranschen har flera företag gått samman för att jobba med rehabilitering. Den som på grund av sjukdom eller skada behöver få ett annat arbete kan få hjälp av Galaxen som rehabenheten kallas. Samordnarna på Galaxen hjälper till med rehabilitering, myndighetskontakter, omställning och slussar vidare till ett arbete som kan passa. Och arbetsgivarna vågar anställa personer med funktionsnedsättning tack vare stödet från Galaxen. På detta vis kan branschen behålla kompetens som kan vara svår att få tag på, samtidigt som individerna får bra hjälp. Det här låter som en riktig vinna-vinna-lösning. Härligt!

Läs hela artikeln på svensktnäringsliv.se>>

 


Vem har egentligen ansvar för arbetsförmågan?

Upplagt den

I en studie från Göteborgs universitet har en forskare djupintervjuat ett antal unga vuxna om deras inställning till den egna arbetsförmågan och vad som får den att variera över tid. Slutsatsen är att de unga är nästan helt inriktade på att de ensamma har ansvaret för och möjligheterna att påverka att arbetsförmågan upprätthålls. Arbetsgivarens ansvar nämns ytterst lite och facket nämns inte överhuvudtaget. Detta tycker forskaren är djupt oroande.

Nu har jag inte läst hela studien utan bara sammanfattningen och slutsatsen, men själv tycker jag nog ändå att det är både naturligt och bra att den enskilde arbetstagaren funderar mest över vad han eller hon kan göra för att upprätthålla sin arbetsförmåga. Skulle det visa sig att arbetsgivarna i stor utsträckning ansåg att arbetstagarna hade ensamt ansvar för att upprätthålla sin egen arbetsförmåga, då skulle jag bli djupt oroad. Är det inte ett fantastiskt läge om varje aktör tänker mer på vad just den aktören kan göra än på vad andra kan göra?

Samtidigt finns det förstås poänger med att arbetstagare förstår sina rättigheter och har koll på vad som går att få hjälp med på en arbetsplats. Här finns så klart en passning till arbetsgivare att informera och introducera på ett bra sätt.

Här kan man läsa mer om studien>>


Risken med indragen sjukpenning debatteras

Upplagt den

En av förra veckans nyheter var en rapport från Riksrevisionen som granskat vad som hänt med personer som nekats sjukpenning. Granskningen visar att som grupp har de som nekats sjukpenning inte blivit sjukare (mätt som medicinförbrukning och vårdkostnader). Risken att hamna i ”förtidspension” har minskat och arbetsinkomsterna har ökat. Det ser alltså ut som att det är en effektiv medicin att bli nekad sjukpenning. Här kan man läsa mer Riksrevisionens rapport

Ruth Mannelqvist, sjukförsäkringsforskare och professor vid Umeå universitet är mycket kritisk mot slutsatserna i rapporten. Hennes främsta kritik är att detta är ett område där man inte kan dra slutsatser på gruppnivå och sedan använda dem som underlag till att bli mer restriktiv. Rätten till sjukpenning måste grundas på om individen uppfyller kriterierna nedsatt arbetsförmåga och inget annat menar hon. Här kan man läsa kritiken av slutsatserna i rapporten


Hälsobokslut, vad har man det till?

Upplagt den

Vad är hälsobokslut?

Ett hälsobokslut är en metod för att mäta de ekonomiska konsekvenserna av hälsa och ohälsa i en organisation. Med dess hjälp kan man jämföra utvecklingen över tid, jämföra sig med andra organisationer och upptäcka skillnader mellan avdelningar inom samma organisation. Bokslutet är ett sätt att få med hälso- och arbetsmiljöfrågor i strategiska och ekonomiska beslut.

Det finns flera olika modeller och varianter av hälsobokslut. Metodicums modell består av sex företagsekonomiskt korrekta nyckeltal. Den beskrivs i boken Hälsobokslut – modell utifrån arbetsplatsens behov av Thomas Aronsson och Claes Malmquist

Andra kända varianter är t.ex. den som personalekonomen Paula Liukkonen arbetar med.

Vilken nytta har man av ett hälsobokslut?

Hälsobokslut är ett strategiskt verktyg som ger bra beslutsunderlag i organisationer som vill utveckla personalens hälsa på ett lönsamt sätt. Metodicums variant är upplagt för att ge organisationer:

tidiga signaler om hälsoförsämringar som påverkar resultatet

överblick över var i organisationen det behövs åtgärder

möjlighet att utvärdera om åtgärder gett resultat
underlag för mål och budget för hälsoarbetet

möjlighet att göra kvalitetssäkrade jämförelser över tid, mellan enheter, mellan företag och mellan branscher

Vilken information syns?

Metodicums modell består av hälsoberättelse, tabell och uppdelning i kategorier (ålder, kön och befattningskategorier). Kärnan är tabellen där sex nyckeltal redovisas: sjuktal, sjukfall, rehabilitering – inflöde, rehabilitering – återgångar, personalomsättning och produktivitet. Bokslutet ger inte information i kronor men nyckeltalen kan enkelt kalkyleras om till pengar. Informationen i bokslutet kan också kontrolleras av intern eller extern revisor.

Vad behövs för att göra ett hälsobokslut?

Underlaget till de fem första nyckeltalen i Metodicums modell hämtas från organisationens HR-system. Det sjätte nyckeltalet tas fram genom en enkel, mycket kortfattad, enkät till personalen. Enkätfrågorna är validerade och referensdatabasen består av svar från minst 100 000 personer, spridda över landet och från alla typer av verksamheter.

Modellen passar de flesta typer av verksamheter och såväl små som stora organisationer.

Bakgrunden: En ambition att halvera sjukfrånvaron

År 2001 presenterade den dåvarande regeringen ett 11-punktprogram för att halvera sjukfrånvaron till 2008. En av de elva punkterna hette “Hälsobokslut som ett steg på väg till personalekonomisk redovisning”.

I samband med detta fick personalekonomerna Thomas Aronsson och Claes Malmquist ett anslag av Näringsdepartementet för att utveckla ett hälsobokslut. Modellen presenterades i boken Hälsobokslut – modell utifrån arbetsplatsens behov (2003). Under de närmast följande åren höll Thomas och Claes ett stort antal utbildningar kring denna modell.

Det kom aldrig något lagkrav på personalekonomisk redovisning eller hälsobokslut, utan det stannade vid ett krav på att redovisa sjukfrånvaro i bokslutet. Men hälsobokslut är fortfarande ett viktigt strategiskt verktyg för företag som tar hälso- och arbetsmiljöfrågor på allvar!


Ekot granskar Försäkringskassans nya arbetssätt

Upplagt den

Sveriges radios ekoredaktion har tittat närmare på Försäkringskassans (FK) nya arbetssätt och blottlagt en del oönskade konsekvenser. Sammanfattningsvis visar granskningen ungefär att:

1. Antalet fall där läkaren har sjukskrivit men FK nekar sjukpenning har dubblats jämfört med föregående år.

2. En ny regel gör att den försäkrade inte får sjukpenning under handläggningstiden vilket gör att personer, efter väntan, får veta att de stått utan inkomst när de trodde de var sjukskrivna.

3. FK har börjat begära allt fler kompletteringar av sjukintyg från vården för att kunna fatta beslut, vilket förlänger handläggningstiden och ökar läkarnas administrativa börda.

4. Vissa läkare har börjat överdriva patienternas symptom eller klippa och klistra ur det försäkringsmedicinska beslutsstödet för att säkerställa att patienten får sjukpenningen beviljad.

En av åtgärderna som socialförsäkringsministern föreslår är ett gemensamt IT-system för vården och FK, vilket beräknas kosta ca 490 miljoner kronor att ta fram.

Här kan man ta del av eko-inslagen>>

Jag skulle tro att det sista ännu inte är sagt i frågan …


Kortare eller ingen sjukskrivning vid psykisk ohälsa

Upplagt den

I januari kommer det nya försäkringsmedicinska beslutsstödet. Den största förändringen gäller rekommendationerna för sjukskrivning för psykiska diagnoser. I dessa fall rekommenderas deltids sjukskrivning, kortare sjukskrivning eller ingen sjukskrivning alls i större utsträckning än tidigare. Det här skriver läkartidningen om här.

Det är väl underbyggt i forskningen att sjukskrivning i sig inte är hälsofrämjande, men ett förhållningssätt med restriktiva sjukskrivningar måste enligt min mening kompletteras med åtgärder och insatser på arbetsplatsen, annars finns det stor risk för att den sjuke kommer i kläm.