hieu

Hem » Nyhetsarkiv (Page 4)

Blogg


Debatt: Utbildning viktigare än rehabplan!

Upplagt den

Här kommer ett gästinlägg angående regeringens förslag ”Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete” som nu är ute på remiss:

Tidiga rehabiliteringsåtgärder kräver bättre kompetens!

All sjukfrånvaro, som berör anställda, handlar om frånvaro från en arbetsplats. Detta innebär inte att det är arbetsplatsen som orsakat frånvaron. Men arbetsplatsen påverkas! Frånvaron innebär produktionsbortfall som skapar problem och påverkar verksamhetens ekonomiska resultat negativt. Det finns därmed ett starkt ekonomiskt men också personalpolitiskt incitament för arbetsgivare att vidta åtgärder för att hålla sjukfrånvaron på en låg nivå. Genom förebyggande insatser eller genom att fånga upp tidiga signaler om ohälsa samt tidigt sätta in åtgärder kan sjukfrånvaron påverkas. Om ett sjukfall ändå inträffar finns en stor del av den väsentliga informationen på arbetsplatsen. Medarbetaren vet själv varför hen inte kan arbeta i sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda. Den skriftliga försäkran, som arbetsgivaren enligt lag kan kräva att medarbetaren skall lämna, är kanske det viktigaste underlaget för att få igång en diskussion om behov av rehabilitering. Denna information skall sedan styrkas och kompletteras av läkarintyget dag 8. Sjukfrånvaroprocessen startar på arbetsplatsen! Inte dag 8 hos läkaren.

Ett stort problem är dock att det ute på arbetsplatserna saknas kompetens för att arbeta förebyggande, fånga upp tidiga signaler och agera tidigt.

I en promemoria från Socialdepartementet (Ds 2017:9) finns förslag om ”Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete.” Huvudförslaget i promemorian är att om ett sjukfall förväntas pågå längre än 60 dagar skall arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren senast dag 30 ha tagit fram en plan för återgång i arbete. Förslaget innebär också att det nuvarande ”arbetsplatsnära stödet” skall förändras och resurserna riktas mot arbetet att ta fram en plan för återgång i arbete.

För att återgå till min inledning så är min åsikt att det viktigaste Regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter nu kan göra är att genomföra en bred utbildningssatsning som i första hand riktar sig mot 1:a linjens chefer och skyddsombud. Med stöd av HR-personal och Företagshälsovård kan chefer och skyddsombud arbeta förebyggande men också fånga upp tidiga signaler och vidta åtgärder. Förhoppningsvis kan åtgärder i många fall sättas in innan någon sjukfrånvaro inträffat. Men dessutom behövs kunskap om hur sjuklönelagen skall tillämpas. Att tidigt skapa en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare är en grundläggande förutsättning för en effektiv rehabiliteringsinsats och återgång i arbete. Det är viktigt att redan i det tidiga skedet dokumentera alla åtgärder och samtal. Därmed får man ett underlag för att senare vid behov ta fram en mer systematisk plan för återgång i arbete. Jag vänder mig inte mot förslaget som finns i Ds:en. Men förslaget kommer inte få någon effekt om man inte samtidigt satsar på en bred kompetensutveckling. Och detta får inte bara bli en tillfällig utbildningskampanj utan måste ligga fast så att även nya chefer får samma grundläggande utbildning.

Försäkringskassan har enligt Socialförsäkringsbalken ett samordnings- och tillsynsansvar över rehabiliteringsverksamheten. Enligt lagen är det i nuläget Försäkringskassan som efter samråd med den försäkrade och arbetsgivaren skall upprätta den formella planen för återgång i arbete. Tyvärr fungerar i nuläget Försäkringskassans kontakter med arbetsgivarna mycket dåligt. Man hinner inte med avstämningsmöten i den omfattning som det skulle behövas. Försäkringskassan har för lite arbetsplatsfokus i sitt arbete. Om vi skall få igång arbetsgivarna tidigt måste Försäkringskassans arbete bli mer aktivt och arbetsplatsinriktat samt innebära fler personkontakter med arbetsplatserna. Inte bara formella brev eller per telefon. Dessa frågor berörs väldigt lite i Ds:en, vilket är en stor brist. Försäkringskassans arbetssätt måste förändras och resurser måste tillföras så att man har möjlighet att ha avstämningsmöten i god tid före dag 90. Om kompetensen på arbetsplatserna höjs, åtgärder sätts in tidigt och det finns en bra dokumentation. Då finns ett bra underlag för Försäkringskassan att arbeta med. Men då måste Försäkringskassan ha tid att i lugn och ro sitta ner med den försäkrade och arbetsgivaren och lägga fast hur rehabiliteringsarbetet skall fortsätta. Detta kräver ett förändrat arbetssätt och en ordentlig arbetsinsats inte bara 20 minuter som anges i Ds:en.

De senaste åren har vi fått ytterligare en roll i rehabiliteringsprocessen nämligen sjukvårdens rehabiliteringskoordinatörer. Det är positivt att sjukvården riktar in sig på arbetsplatserna men det måste också bli fokus på arbetsförmåga och inte sjukdom. Vad kan medarbetaren utföra på jobbet trots sjukdomen. Men koordinationsrollen måste förtydligas. Inte minst i förhållande till Försäkringskassans roll. Är det koordinatorn från sjukvården som skall ge arbetsgivaren stöd att ta fram en rehabiliteringsplan eller är det Försäkringskassan. Det måste finnas en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika rollerna!

Sammanfattningsvis anser jag att en satsning på utbildning av 1:a linjens chefer och skyddsombud är en nödvändig åtgärd om vi vill få ner sjukfrånvaron. En bättre kompetens är också en grund för att arbetsgivarna skall kunna ta på sig uppgiften att ta fram rehabiliteringsplaner. Dessutom måste Försäkringskassans arbetssätt förändras och riktas mot arbetsplatserna. Resurser måste tillföras så att Försäkringskassan kan genomföra avstämningsmöten i god tid före dag 90. Om inte dessa åtgärder sätts in så kommer förslaget om att arbetsgivarna skall upprätta en plan för återgång i arbete bli lika misslyckat som när arbetsgivarna tidigare skulle lämna in en rehabiliteringsutredning. Detta fungerade varken hos arbetsgivarna heller hos Försäkringskassan.
Det behövs ett förtydligande av ansvaret i rehabiliteringsprocessen. Om arbetsgivaren skall ta fram en rehabiliteringsplan. Vad händer då med den rehabiliteringsplan som Försäkringskassan i nuläget har ansvaret för att ta fram enligt Socialförsäkringsbalken? Vilken roll skall sjukvårdens koordinator ha? Det finns många frågor som hänger i luften och som inte alls berörts i Ds:en.

Jan-Åke Brorsson

Konsult
Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar

janake_bred


Pinfärsk utredning om arbetsskadeförsäkringen

Upplagt den

Igår presenterades utredningen om en mer jämställd och rättssäker arbetsskadeförsäkring. Bakgrunden är att kvinnor har haft svårare att beviljas rätt till livränta på grund av arbetsskador och arbetssjukdomar än män.

Utredarens förslag handlar delvis om hur forskning om arbetsrelaterade sjukdomar och skador ska värderas. Förutom att grunda sig på SBUs kunskapssammanställningar ska Socialstyrelsen kunna ta fram underlag som bygger på konsensus i forskarvärlden även om evidensen inte är ovedersägligen belagd.

Utredaren föreslår också en ny förmån i form av en rehabiliteringspenning som man ska kunna få under arbetslivsinriktad rehabilitering som syftar till att stärka arbetsförmågan.

Ett problem i den nuvarande försäkringen är att det har varit svårt att få ersättning för skador som uppstår pga psykiska arbetsmiljörisker. Här klargör utredaren att man ska göra skillnad på speciella skadliga förhållanden som t.ex. mobbning, och sådant som normalt sett ingår i jobbet. Det kan nog bli en svår distinktion i praktiken tänker jag!

Här kan man se presskonferensen>>

 


Nytt förslag ska ge tidigare insatser

Upplagt den

Arbetsgivare ska upprätta en plan för arbetsåtergång för sjukskrivna medarbetare inom 30 sjukskrivningsdagar. Det är innehållet i ett nytt förslag från regeringen tillsammans med Vänsterpartiet. Tanken är att kravet ska göra att insatser och anpassningar kommer igång tidigare. Till förslaget kopplas också möjligheten att få bidrag för insatser, upp till 10 000 kr per medarbetare. Reaktionerna på förslaget har än så länge varit blandade.

Här kan man läsa mer i tidningen Arbetsvärlden >>


Psykisk ohälsa i fokus för nya forskningsprojekt om rehab

Upplagt den

Forte presenterar sex forskningsprojekt som fått medel inom ramen för en utlysning som berör rehabilitering och återgång i arbete efter sjukskrivning. Alla utom ett fokuserar på psykisk ohälsa och flera av projekten tar upp samverkan.

”Tidigare forskning pekar på att insatser för återgång i arbete vid sjukskrivning behöver omfatta insatser på arbetsplatsen och inte bara i vården. Däremot finns kunskapsluckor om vilka specifika insatser som är mest effektiva och när de bör sättas in. Vår förväntan är att de här projekten ska utgöra viktiga pusselbitar i arbetet med att fylla dessa kunskapsluckor”, säger Stella Jacobson, forskningssekreterare på Forte.

Här kan man läsa om de forskningsprojekt som beviljats medel>>


Boktips: Tillbaka till jobbet

Upplagt den

När är rätt tid att gå tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning för utmattningssyndrom? Och hur ska man se till att de förändringar som behövs för att arbetsåtergången ska bli hållbar verkligen kommer till stånd? De här frågorna tas upp i boken Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa, skriven av psykologen Åsa Kruse. Rehabiliteringsprocessen vid stressrelaterad ohälsa följs både från arbetsgivarens och från den sjukskrivnes sida genom ett antal case. Det här är en bok som jag tror skulle vara till nytta på många arbetsplatser, och även för personer som är på väg tillbaka från sjukskrivning.

På Personal och ledarskap kan man läsa en intervju med författaren>> (Man behöver skaffa en inloggning för att läsa artikeln, men det är gratis)


De hjälps åt att hitta anpassade arbeten

Upplagt den

I byggbranschen har flera företag gått samman för att jobba med rehabilitering. Den som på grund av sjukdom eller skada behöver få ett annat arbete kan få hjälp av Galaxen som rehabenheten kallas. Samordnarna på Galaxen hjälper till med rehabilitering, myndighetskontakter, omställning och slussar vidare till ett arbete som kan passa. Och arbetsgivarna vågar anställa personer med funktionsnedsättning tack vare stödet från Galaxen. På detta vis kan branschen behålla kompetens som kan vara svår att få tag på, samtidigt som individerna får bra hjälp. Det här låter som en riktig vinna-vinna-lösning. Härligt!

Läs hela artikeln på svensktnäringsliv.se>>

 


Vem har egentligen ansvar för arbetsförmågan?

Upplagt den

I en studie från Göteborgs universitet har en forskare djupintervjuat ett antal unga vuxna om deras inställning till den egna arbetsförmågan och vad som får den att variera över tid. Slutsatsen är att de unga är nästan helt inriktade på att de ensamma har ansvaret för och möjligheterna att påverka att arbetsförmågan upprätthålls. Arbetsgivarens ansvar nämns ytterst lite och facket nämns inte överhuvudtaget. Detta tycker forskaren är djupt oroande.

Nu har jag inte läst hela studien utan bara sammanfattningen och slutsatsen, men själv tycker jag nog ändå att det är både naturligt och bra att den enskilde arbetstagaren funderar mest över vad han eller hon kan göra för att upprätthålla sin arbetsförmåga. Skulle det visa sig att arbetsgivarna i stor utsträckning ansåg att arbetstagarna hade ensamt ansvar för att upprätthålla sin egen arbetsförmåga, då skulle jag bli djupt oroad. Är det inte ett fantastiskt läge om varje aktör tänker mer på vad just den aktören kan göra än på vad andra kan göra?

Samtidigt finns det förstås poänger med att arbetstagare förstår sina rättigheter och har koll på vad som går att få hjälp med på en arbetsplats. Här finns så klart en passning till arbetsgivare att informera och introducera på ett bra sätt.

Här kan man läsa mer om studien>>


Risken med indragen sjukpenning debatteras

Upplagt den

En av förra veckans nyheter var en rapport från Riksrevisionen som granskat vad som hänt med personer som nekats sjukpenning. Granskningen visar att som grupp har de som nekats sjukpenning inte blivit sjukare (mätt som medicinförbrukning och vårdkostnader). Risken att hamna i ”förtidspension” har minskat och arbetsinkomsterna har ökat. Det ser alltså ut som att det är en effektiv medicin att bli nekad sjukpenning. Här kan man läsa mer Riksrevisionens rapport

Ruth Mannelqvist, sjukförsäkringsforskare och professor vid Umeå universitet är mycket kritisk mot slutsatserna i rapporten. Hennes främsta kritik är att detta är ett område där man inte kan dra slutsatser på gruppnivå och sedan använda dem som underlag till att bli mer restriktiv. Rätten till sjukpenning måste grundas på om individen uppfyller kriterierna nedsatt arbetsförmåga och inget annat menar hon. Här kan man läsa kritiken av slutsatserna i rapporten


Hälsobokslut, vad har man det till?

Upplagt den

Vad är hälsobokslut?

Ett hälsobokslut är en metod för att mäta de ekonomiska konsekvenserna av hälsa och ohälsa i en organisation. Med dess hjälp kan man jämföra utvecklingen över tid, jämföra sig med andra organisationer och upptäcka skillnader mellan avdelningar inom samma organisation. Bokslutet är ett sätt att få med hälso- och arbetsmiljöfrågor i strategiska och ekonomiska beslut.

Det finns flera olika modeller och varianter av hälsobokslut. Metodicums modell består av sex företagsekonomiskt korrekta nyckeltal. Den beskrivs i boken Hälsobokslut – modell utifrån arbetsplatsens behov av Thomas Aronsson och Claes Malmquist

Andra kända varianter är t.ex. den som personalekonomen Paula Liukkonen arbetar med.

Vilken nytta har man av ett hälsobokslut?

Hälsobokslut är ett strategiskt verktyg som ger bra beslutsunderlag i organisationer som vill utveckla personalens hälsa på ett lönsamt sätt. Metodicums variant är upplagt för att ge organisationer:

tidiga signaler om hälsoförsämringar som påverkar resultatet

överblick över var i organisationen det behövs åtgärder

möjlighet att utvärdera om åtgärder gett resultat
underlag för mål och budget för hälsoarbetet

möjlighet att göra kvalitetssäkrade jämförelser över tid, mellan enheter, mellan företag och mellan branscher

Vilken information syns?

Metodicums modell består av hälsoberättelse, tabell och uppdelning i kategorier (ålder, kön och befattningskategorier). Kärnan är tabellen där sex nyckeltal redovisas: sjuktal, sjukfall, rehabilitering – inflöde, rehabilitering – återgångar, personalomsättning och produktivitet. Bokslutet ger inte information i kronor men nyckeltalen kan enkelt kalkyleras om till pengar. Informationen i bokslutet kan också kontrolleras av intern eller extern revisor.

Vad behövs för att göra ett hälsobokslut?

Underlaget till de fem första nyckeltalen i Metodicums modell hämtas från organisationens HR-system. Det sjätte nyckeltalet tas fram genom en enkel, mycket kortfattad, enkät till personalen. Enkätfrågorna är validerade och referensdatabasen består av svar från minst 100 000 personer, spridda över landet och från alla typer av verksamheter.

Modellen passar de flesta typer av verksamheter och såväl små som stora organisationer.

Bakgrunden: En ambition att halvera sjukfrånvaron

År 2001 presenterade den dåvarande regeringen ett 11-punktprogram för att halvera sjukfrånvaron till 2008. En av de elva punkterna hette “Hälsobokslut som ett steg på väg till personalekonomisk redovisning”.

I samband med detta fick personalekonomerna Thomas Aronsson och Claes Malmquist ett anslag av Näringsdepartementet för att utveckla ett hälsobokslut. Modellen presenterades i boken Hälsobokslut – modell utifrån arbetsplatsens behov (2003). Under de närmast följande åren höll Thomas och Claes ett stort antal utbildningar kring denna modell.

Det kom aldrig något lagkrav på personalekonomisk redovisning eller hälsobokslut, utan det stannade vid ett krav på att redovisa sjukfrånvaro i bokslutet. Men hälsobokslut är fortfarande ett viktigt strategiskt verktyg för företag som tar hälso- och arbetsmiljöfrågor på allvar!


Ekot granskar Försäkringskassans nya arbetssätt

Upplagt den

Sveriges radios ekoredaktion har tittat närmare på Försäkringskassans (FK) nya arbetssätt och blottlagt en del oönskade konsekvenser. Sammanfattningsvis visar granskningen ungefär att:

1. Antalet fall där läkaren har sjukskrivit men FK nekar sjukpenning har dubblats jämfört med föregående år.

2. En ny regel gör att den försäkrade inte får sjukpenning under handläggningstiden vilket gör att personer, efter väntan, får veta att de stått utan inkomst när de trodde de var sjukskrivna.

3. FK har börjat begära allt fler kompletteringar av sjukintyg från vården för att kunna fatta beslut, vilket förlänger handläggningstiden och ökar läkarnas administrativa börda.

4. Vissa läkare har börjat överdriva patienternas symptom eller klippa och klistra ur det försäkringsmedicinska beslutsstödet för att säkerställa att patienten får sjukpenningen beviljad.

En av åtgärderna som socialförsäkringsministern föreslår är ett gemensamt IT-system för vården och FK, vilket beräknas kosta ca 490 miljoner kronor att ta fram.

Här kan man ta del av eko-inslagen>>

Jag skulle tro att det sista ännu inte är sagt i frågan …