hieu

Hem » Nyhetsarkiv (Page 3)

Blogg


Kritik mot Försäkringskassans utredningar

Upplagt den

I en färsk rapport riktar Inspektionen för socialförsäkringen kritik mot Försäkringskassans avstämningar vid sjukskrivningsdag 90 respektive 180. Inspektionens undersökning visar dels att dessa avstämningar inte görs i 100% av alla sjukskrivningsärenden. Men framförallt visar den att utredningarna inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Grundsyftet med avstämningarna i rehabiliteringskedjan är ju att utreda om den sjukskrivnes kvarvarande arbetsförmåga kan tas tillvara på något sätt, i det egna arbetet med anpassning, i något annat arbete på arbetsplatsen eller i något annat arbete som förekommer på den öppna arbetsmarknaden. Men i många fall är det just dessa utredningar som saknas i de ärenden som inspektionen granskat.

Här kan du läsa rapporten från Inspektionen för Socialförsäkringen>>


Tips om trötthet och återhämtning

Upplagt den

Återhämtning är ju ett viktigt begrepp i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö. Men mig veterligen finns det inte så jättemycket studier, metoder eller modeller för hur den viktiga återhämtningen ska gå till. Därför blev jag så glad när jag hittade ett fantastiskt litet temablad hos Stressforskningsinstitutet.

Här resoneras en del kring olika typer av trötthet och att återhämtningen bör anpassas efter vad det är som har orsakat tröttheten. Jag gillar skarpt indelningen av fritidsaktiviteter i  kategorierna:

1) Pliktaktiviteter
2) Lågansträngningsaktiviteter
3) Sociala aktiviteter
4) Fysiska aktiviteter

Det konstateras att pliktaktiviteter inte har så stort återhämtningsvärde, medan lågansträngningsaktiviteter som att ligga på soffan och bläddra i tidningar är högeffektivt.

“Sammanfattningsvis beror optimal återhämtningsaktivitet på vad som orsakat tröttheten. I många fall framstår ”att göra ingenting” som en optimal strategi efter mentalt belastande arbete. ”Slöhet” måste nog i dag ses som något fullt legitimt. Möjligen bör detta övergå i fysisk och/eller social aktivitet efter en tillräcklig period av låg aktivitet.”

Läs gärna hela temabladet Trötthet och återhämtning>>


Utvärdering av rehabiliteringsforskning pekar igen på arbetsplatsinsatser

Upplagt den

För några veckor sedan presenterades en utvärdering av forskningsprojektet Rehsam, som var ett regeringsinitiativ som inbegrep en mängd studier av olika rehabiliteringsinsatser. Utvärderingen undersöker de olika studierna vetenskapliga kvalitet och om det finns gemensamma slutsatser. Det är inga jättestarka slutsatser som kommer fram i utvärderingen. Dock visar en tendens från flera av studierna att om man vill att en rehabiliteringsinsats ska leda till återgång i arbete, då är det insatser på arbetsplatsen som är effektivt. Jag konstaterar att det är samma tendens som Åke Nygren och Rehabiliteringsrådet lyfte fram, m fl. Den här slutsatsen måste väl ändå börja närma sig evidens?

Här kan man se Fortes seminarium där utvärderingen presenteras >>

Det efterföljande panelsamtalet är minst sagt spretigt, men intressant på sitt sätt.


Förslaget om obligatorisk rehabplan vidare till lagrådet

Upplagt den

Socialförsäkringsministerns förslag om att arbetsgivare ska ta fram en skriftlig plan för hur en anställd sjukskriven ska komma tillbaka till arbetet har nu blivit till en lagrådsremiss. Syftet med den föreslagna regeln är att sätta fokus på insatser på arbetsplatsen, och relativt tidigt i processen. Planen ska tas fram innan sjukskrivningen varat i 30 dagar. Dessutom innehåller förslaget en utvidgning av det “arbetsplats-nära-stödet”. Dessa pengar ska nu kunna sökas även för andra insatser än utredande och summan höjs från 7 000 per anställd till 10 000.

Här kan du läsa pressmeddelandet>>


Ökat inflytande sänkte sjukfrånvaron

Upplagt den

På Kommunalarbetaren finns just nu en artikel om sjukfrånvaron bland städare, en yrkesgrupp som oftare än många andra drabbas av sjukskrivningar på grund av ryggvärk och andra muskeloskeletala problem, och dessutom är överrepresenterad i statistiken över arbetsplatsolyckor. Men i artikeln nämns också hur städenheten i Piteå kommun har lyckat sänka sin sjukfrånvaro från 18-20 % till under 5%. Vi hade med en av cheferna därifrån på en konferens för något år sedan och de har verkligen gjort en fantastiskt arbete. De har fått möjlighet att driva verksamheten som intraprenad vilket har gett personalen större inflytande och frihet att investera eventuellt ekonomiskt överskott i t.ex. arbetsmiljöförbättringar. Vi fick t.ex. höra att städenheten gått in och bekostat renoveringen av ett golv som inte fungerade så bra att städa ur arbetsmiljösynpunkt. Det är också städarna själva som styr planering och bemanning och kan därigenom kompensera för sådana saker som att det kommer in mycket grus på golven vissa tider på året, sådan information som en schemaläggare som inte själv städar kanske inte har koll på. Så roligt att ett så bra arbetsmiljöarbete uppmärksammas!

Läs mer på Kommunalarbetaren>>


Debatt: Utbildning viktigare än rehabplan!

Upplagt den

Här kommer ett gästinlägg angående regeringens förslag “Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete” som nu är ute på remiss:

Tidiga rehabiliteringsåtgärder kräver bättre kompetens!

All sjukfrånvaro, som berör anställda, handlar om frånvaro från en arbetsplats. Detta innebär inte att det är arbetsplatsen som orsakat frånvaron. Men arbetsplatsen påverkas! Frånvaron innebär produktionsbortfall som skapar problem och påverkar verksamhetens ekonomiska resultat negativt. Det finns därmed ett starkt ekonomiskt men också personalpolitiskt incitament för arbetsgivare att vidta åtgärder för att hålla sjukfrånvaron på en låg nivå. Genom förebyggande insatser eller genom att fånga upp tidiga signaler om ohälsa samt tidigt sätta in åtgärder kan sjukfrånvaron påverkas. Om ett sjukfall ändå inträffar finns en stor del av den väsentliga informationen på arbetsplatsen. Medarbetaren vet själv varför hen inte kan arbeta i sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda. Den skriftliga försäkran, som arbetsgivaren enligt lag kan kräva att medarbetaren skall lämna, är kanske det viktigaste underlaget för att få igång en diskussion om behov av rehabilitering. Denna information skall sedan styrkas och kompletteras av läkarintyget dag 8. Sjukfrånvaroprocessen startar på arbetsplatsen! Inte dag 8 hos läkaren.

Ett stort problem är dock att det ute på arbetsplatserna saknas kompetens för att arbeta förebyggande, fånga upp tidiga signaler och agera tidigt.

I en promemoria från Socialdepartementet (Ds 2017:9) finns förslag om ”Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete.” Huvudförslaget i promemorian är att om ett sjukfall förväntas pågå längre än 60 dagar skall arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren senast dag 30 ha tagit fram en plan för återgång i arbete. Förslaget innebär också att det nuvarande ”arbetsplatsnära stödet” skall förändras och resurserna riktas mot arbetet att ta fram en plan för återgång i arbete.

För att återgå till min inledning så är min åsikt att det viktigaste Regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter nu kan göra är att genomföra en bred utbildningssatsning som i första hand riktar sig mot 1:a linjens chefer och skyddsombud. Med stöd av HR-personal och Företagshälsovård kan chefer och skyddsombud arbeta förebyggande men också fånga upp tidiga signaler och vidta åtgärder. Förhoppningsvis kan åtgärder i många fall sättas in innan någon sjukfrånvaro inträffat. Men dessutom behövs kunskap om hur sjuklönelagen skall tillämpas. Att tidigt skapa en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare är en grundläggande förutsättning för en effektiv rehabiliteringsinsats och återgång i arbete. Det är viktigt att redan i det tidiga skedet dokumentera alla åtgärder och samtal. Därmed får man ett underlag för att senare vid behov ta fram en mer systematisk plan för återgång i arbete. Jag vänder mig inte mot förslaget som finns i Ds:en. Men förslaget kommer inte få någon effekt om man inte samtidigt satsar på en bred kompetensutveckling. Och detta får inte bara bli en tillfällig utbildningskampanj utan måste ligga fast så att även nya chefer får samma grundläggande utbildning.

Försäkringskassan har enligt Socialförsäkringsbalken ett samordnings- och tillsynsansvar över rehabiliteringsverksamheten. Enligt lagen är det i nuläget Försäkringskassan som efter samråd med den försäkrade och arbetsgivaren skall upprätta den formella planen för återgång i arbete. Tyvärr fungerar i nuläget Försäkringskassans kontakter med arbetsgivarna mycket dåligt. Man hinner inte med avstämningsmöten i den omfattning som det skulle behövas. Försäkringskassan har för lite arbetsplatsfokus i sitt arbete. Om vi skall få igång arbetsgivarna tidigt måste Försäkringskassans arbete bli mer aktivt och arbetsplatsinriktat samt innebära fler personkontakter med arbetsplatserna. Inte bara formella brev eller per telefon. Dessa frågor berörs väldigt lite i Ds:en, vilket är en stor brist. Försäkringskassans arbetssätt måste förändras och resurser måste tillföras så att man har möjlighet att ha avstämningsmöten i god tid före dag 90. Om kompetensen på arbetsplatserna höjs, åtgärder sätts in tidigt och det finns en bra dokumentation. Då finns ett bra underlag för Försäkringskassan att arbeta med. Men då måste Försäkringskassan ha tid att i lugn och ro sitta ner med den försäkrade och arbetsgivaren och lägga fast hur rehabiliteringsarbetet skall fortsätta. Detta kräver ett förändrat arbetssätt och en ordentlig arbetsinsats inte bara 20 minuter som anges i Ds:en.

De senaste åren har vi fått ytterligare en roll i rehabiliteringsprocessen nämligen sjukvårdens rehabiliteringskoordinatörer. Det är positivt att sjukvården riktar in sig på arbetsplatserna men det måste också bli fokus på arbetsförmåga och inte sjukdom. Vad kan medarbetaren utföra på jobbet trots sjukdomen. Men koordinationsrollen måste förtydligas. Inte minst i förhållande till Försäkringskassans roll. Är det koordinatorn från sjukvården som skall ge arbetsgivaren stöd att ta fram en rehabiliteringsplan eller är det Försäkringskassan. Det måste finnas en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika rollerna!

Sammanfattningsvis anser jag att en satsning på utbildning av 1:a linjens chefer och skyddsombud är en nödvändig åtgärd om vi vill få ner sjukfrånvaron. En bättre kompetens är också en grund för att arbetsgivarna skall kunna ta på sig uppgiften att ta fram rehabiliteringsplaner. Dessutom måste Försäkringskassans arbetssätt förändras och riktas mot arbetsplatserna. Resurser måste tillföras så att Försäkringskassan kan genomföra avstämningsmöten i god tid före dag 90. Om inte dessa åtgärder sätts in så kommer förslaget om att arbetsgivarna skall upprätta en plan för återgång i arbete bli lika misslyckat som när arbetsgivarna tidigare skulle lämna in en rehabiliteringsutredning. Detta fungerade varken hos arbetsgivarna heller hos Försäkringskassan.
Det behövs ett förtydligande av ansvaret i rehabiliteringsprocessen. Om arbetsgivaren skall ta fram en rehabiliteringsplan. Vad händer då med den rehabiliteringsplan som Försäkringskassan i nuläget har ansvaret för att ta fram enligt Socialförsäkringsbalken? Vilken roll skall sjukvårdens koordinator ha? Det finns många frågor som hänger i luften och som inte alls berörts i Ds:en.

Jan-Åke Brorsson

Konsult
Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar

janake_bred


Pinfärsk utredning om arbetsskadeförsäkringen

Upplagt den

Igår presenterades utredningen om en mer jämställd och rättssäker arbetsskadeförsäkring. Bakgrunden är att kvinnor har haft svårare att beviljas rätt till livränta på grund av arbetsskador och arbetssjukdomar än män.

Utredarens förslag handlar delvis om hur forskning om arbetsrelaterade sjukdomar och skador ska värderas. Förutom att grunda sig på SBUs kunskapssammanställningar ska Socialstyrelsen kunna ta fram underlag som bygger på konsensus i forskarvärlden även om evidensen inte är ovedersägligen belagd.

Utredaren föreslår också en ny förmån i form av en rehabiliteringspenning som man ska kunna få under arbetslivsinriktad rehabilitering som syftar till att stärka arbetsförmågan.

Ett problem i den nuvarande försäkringen är att det har varit svårt att få ersättning för skador som uppstår pga psykiska arbetsmiljörisker. Här klargör utredaren att man ska göra skillnad på speciella skadliga förhållanden som t.ex. mobbning, och sådant som normalt sett ingår i jobbet. Det kan nog bli en svår distinktion i praktiken tänker jag!

Här kan man se presskonferensen>>

 


Nytt förslag ska ge tidigare insatser

Upplagt den

Arbetsgivare ska upprätta en plan för arbetsåtergång för sjukskrivna medarbetare inom 30 sjukskrivningsdagar. Det är innehållet i ett nytt förslag från regeringen tillsammans med Vänsterpartiet. Tanken är att kravet ska göra att insatser och anpassningar kommer igång tidigare. Till förslaget kopplas också möjligheten att få bidrag för insatser, upp till 10 000 kr per medarbetare. Reaktionerna på förslaget har än så länge varit blandade.

Här kan man läsa mer i tidningen Arbetsvärlden >>


Psykisk ohälsa i fokus för nya forskningsprojekt om rehab

Upplagt den

Forte presenterar sex forskningsprojekt som fått medel inom ramen för en utlysning som berör rehabilitering och återgång i arbete efter sjukskrivning. Alla utom ett fokuserar på psykisk ohälsa och flera av projekten tar upp samverkan.

”Tidigare forskning pekar på att insatser för återgång i arbete vid sjukskrivning behöver omfatta insatser på arbetsplatsen och inte bara i vården. Däremot finns kunskapsluckor om vilka specifika insatser som är mest effektiva och när de bör sättas in. Vår förväntan är att de här projekten ska utgöra viktiga pusselbitar i arbetet med att fylla dessa kunskapsluckor”, säger Stella Jacobson, forskningssekreterare på Forte.

Här kan man läsa om de forskningsprojekt som beviljats medel>>


Boktips: Tillbaka till jobbet

Upplagt den

När är rätt tid att gå tillbaka till jobbet efter en sjukskrivning för utmattningssyndrom? Och hur ska man se till att de förändringar som behövs för att arbetsåtergången ska bli hållbar verkligen kommer till stånd? De här frågorna tas upp i boken Tillbaka till jobbet – Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa, skriven av psykologen Åsa Kruse. Rehabiliteringsprocessen vid stressrelaterad ohälsa följs både från arbetsgivarens och från den sjukskrivnes sida genom ett antal case. Det här är en bok som jag tror skulle vara till nytta på många arbetsplatser, och även för personer som är på väg tillbaka från sjukskrivning.

På Personal och ledarskap kan man läsa en intervju med författaren>> (Man behöver skaffa en inloggning för att läsa artikeln, men det är gratis)