hieu

Hem » Nyhetsarkiv (Page 3)

Blogg


Socialministern lovar se över sjukförsäkringen

Upplagt den

Förändringar i sjukförsäkringen verkar vara på gång. Det framkom på ett LO-seminarium den 11 december där Annika Strandhäll var en av talarna. Bakgrunden till seminariet var kritiken mot Försäkringskassans bedömningar av arbetsförmågan hos sjukskrivna som får avslag på fortsatt sjukpenning efter dag 180. Enligt LO-TCO rättsskydd har antalet överklaganden av avslag vid 180-dagarsgränsen ökat med hela 240 procent på ett år.

Strandhäll klargjorde att sjukförsäkringen inte fungerat som tänkt och att regeringen kommer att presentera nya åtgärder. Annika Strandhäll poängterade att flera insatser behövs. Sjukförsäkringen ska ge individen trygghet och ett bra stöd för att komma åter i arbete. Det är också viktigt att individen förstår varför man får ett visst beslut från Försäkringskassan.

Strandhäll uttryckte också besvikelse över bristerna i samverkan och samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedling, och hälso- och sjukvården. Brister, som hon menar, drabbar den enskilde hårt. Nu återstår att se vilka nya insatser som regeringen kommer att presentera efter julledigheten.

Här kan du läsa mer om seminariet om sjukförsäkringen>>


Skandia förändrar världen med förebyggande hälsoarbete

Upplagt den

Försäkringsbolaget Skandia togs förra året upp på Fortune Magazines lista över 50 företag globalt som bidrar till att förbättra världen. Det är deras arbete med att förebygga sjukskrivning som uppmärksammats. (Det här är alltså en lite gammal nyhet, men ny för mig så jag ville berätta om det här på bloggen. Och arbetet fortsätter vad jag förstår.)

Bakgrunden är att Skandia upptäckte att de sjukförsäkringar de sålt till arbetsgivare för deras anställdas räkning riskerade att bli en rejäl förlustaffär. Kostnaderna skenade när sjukskrivningskurvan började peka uppåt. Detta resulterade i ett program för förebyggande hälsoarbete. Den som riskerar att bli sjukskriven kan få kostnadsfri hjälp med t.ex. samtal eller sjukgymnastik innan sjukskrivningen är ett faktum. Skandia kallar detta för prehab. Detta har visat sig vara lönsamt både för försäkringsbolaget, för arbetsgivarna och för alla dem som kan få hjälp att vända en begynnande ohälsa utan att bli sjukskriven.

Lönsamt med tidiga insatser

Man kan tycka vad man vill om privata sjukförsäkringar (eller sjukvårdsförsäkringar som de kallas ibland). Men det är i alla fall väldigt intressant att Skandia har lyckats visa i praktiken det som personalekonomerna har predikat i alla år: att satsningar på förebyggande insatser, så snart produktiviteten går ner på grund av ohälsa, är bland det allra mest lönsamma man kan investera i.

Läs mer om Skandias förebyggande hälsoarbete>>


Almedalsseminarium om att bryta psykisk ohälsa

Upplagt den

En del av Almedalsveckans enorma utbud går att ta del av i efterhand på youtube. Jag vill tipsa om ett intressant seminarium, arrangerat av forskningsrådet Forte. Först presenteras ett pågående forskningsprojekt där man utvärderar olika behandlingar mot den typen av psykisk ohälsa som numera är den vanligaste sjukskrivningsorsaken. Därefter intervjuas socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Sen följer ett panelsamtal. Olika aktörer ger sin bild av vad som behövs för att bryta den negativa utvecklingen med ökande sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa. Sammantaget framstår en bild av ett komplext problem som behöver angripas med flera olika typer av insatser.

Här kan du ta del av seminariet>>


Vad vill du höra om på Metodicum rehabdagar?

Upplagt den

Många har semester och här på kontoret i Degerfors är det ganska tyst och stilla, men jag och Jan-Åke jobbar på en vecka till för att få klart programutkastet till höstens rehabdagar.

Vår tanke är att den första dagen ska vara inriktad på goda exempel, framgångsrika arbetssätt för att minska sjukfrånvaron. Framförallt när det gäller att få till en helhet med förebyggande arbete, tidiga insatser och fungerande rehabilitering.

Under den andra dagen vill vi ta upp själva rehabprocessen, hur är det egentligen tänkt att fungera? Vilka roller ska de olika aktörerna ha? Varför brister det på sina håll så att sjukskrivna faller mellan stolarna och hur tänker politikerna åtgärda detta? En fråga som vi tycker ska bli intressant att få belyst är detta med rehabiliteringskoordinatorer som verkar vara en framgångsfaktor på många håll, men hur förhåller de sig till Försäkringskassans samordnande roll? Och vilken roll får egentligen företagshälsovården?

Har du något förslag på vad vi borde ta upp på Metodicum rehabdagar? Hör jättegärna av dig till jenny.forsling@metodicum.se


Kritik mot Försäkringskassans utredningar

Upplagt den

I en färsk rapport riktar Inspektionen för socialförsäkringen kritik mot Försäkringskassans avstämningar vid sjukskrivningsdag 90 respektive 180. Inspektionens undersökning visar dels att dessa avstämningar inte görs i 100% av alla sjukskrivningsärenden. Men framförallt visar den att utredningarna inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Grundsyftet med avstämningarna i rehabiliteringskedjan är ju att utreda om den sjukskrivnes kvarvarande arbetsförmåga kan tas tillvara på något sätt, i det egna arbetet med anpassning, i något annat arbete på arbetsplatsen eller i något annat arbete som förekommer på den öppna arbetsmarknaden. Men i många fall är det just dessa utredningar som saknas i de ärenden som inspektionen granskat.

Här kan du läsa rapporten från Inspektionen för Socialförsäkringen>>


Tips om trötthet och återhämtning

Upplagt den

Återhämtning är ju ett viktigt begrepp i föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö. Men mig veterligen finns det inte så jättemycket studier, metoder eller modeller för hur den viktiga återhämtningen ska gå till. Därför blev jag så glad när jag hittade ett fantastiskt litet temablad hos Stressforskningsinstitutet.

Här resoneras en del kring olika typer av trötthet och att återhämtningen bör anpassas efter vad det är som har orsakat tröttheten. Jag gillar skarpt indelningen av fritidsaktiviteter i  kategorierna:

1) Pliktaktiviteter
2) Lågansträngningsaktiviteter
3) Sociala aktiviteter
4) Fysiska aktiviteter

Det konstateras att pliktaktiviteter inte har så stort återhämtningsvärde, medan lågansträngningsaktiviteter som att ligga på soffan och bläddra i tidningar är högeffektivt.

“Sammanfattningsvis beror optimal återhämtningsaktivitet på vad som orsakat tröttheten. I många fall framstår ”att göra ingenting” som en optimal strategi efter mentalt belastande arbete. ”Slöhet” måste nog i dag ses som något fullt legitimt. Möjligen bör detta övergå i fysisk och/eller social aktivitet efter en tillräcklig period av låg aktivitet.”

Läs gärna hela temabladet Trötthet och återhämtning>>


Utvärdering av rehabiliteringsforskning pekar igen på arbetsplatsinsatser

Upplagt den

För några veckor sedan presenterades en utvärdering av forskningsprojektet Rehsam, som var ett regeringsinitiativ som inbegrep en mängd studier av olika rehabiliteringsinsatser. Utvärderingen undersöker de olika studierna vetenskapliga kvalitet och om det finns gemensamma slutsatser. Det är inga jättestarka slutsatser som kommer fram i utvärderingen. Dock visar en tendens från flera av studierna att om man vill att en rehabiliteringsinsats ska leda till återgång i arbete, då är det insatser på arbetsplatsen som är effektivt. Jag konstaterar att det är samma tendens som Åke Nygren och Rehabiliteringsrådet lyfte fram, m fl. Den här slutsatsen måste väl ändå börja närma sig evidens?

Här kan man se Fortes seminarium där utvärderingen presenteras >>

Det efterföljande panelsamtalet är minst sagt spretigt, men intressant på sitt sätt.


Förslaget om obligatorisk rehabplan vidare till lagrådet

Upplagt den

Socialförsäkringsministerns förslag om att arbetsgivare ska ta fram en skriftlig plan för hur en anställd sjukskriven ska komma tillbaka till arbetet har nu blivit till en lagrådsremiss. Syftet med den föreslagna regeln är att sätta fokus på insatser på arbetsplatsen, och relativt tidigt i processen. Planen ska tas fram innan sjukskrivningen varat i 30 dagar. Dessutom innehåller förslaget en utvidgning av det “arbetsplats-nära-stödet”. Dessa pengar ska nu kunna sökas även för andra insatser än utredande och summan höjs från 7 000 per anställd till 10 000.

Här kan du läsa pressmeddelandet>>


Ökat inflytande sänkte sjukfrånvaron

Upplagt den

På Kommunalarbetaren finns just nu en artikel om sjukfrånvaron bland städare, en yrkesgrupp som oftare än många andra drabbas av sjukskrivningar på grund av ryggvärk och andra muskeloskeletala problem, och dessutom är överrepresenterad i statistiken över arbetsplatsolyckor. Men i artikeln nämns också hur städenheten i Piteå kommun har lyckat sänka sin sjukfrånvaro från 18-20 % till under 5%. Vi hade med en av cheferna därifrån på en konferens för något år sedan och de har verkligen gjort en fantastiskt arbete. De har fått möjlighet att driva verksamheten som intraprenad vilket har gett personalen större inflytande och frihet att investera eventuellt ekonomiskt överskott i t.ex. arbetsmiljöförbättringar. Vi fick t.ex. höra att städenheten gått in och bekostat renoveringen av ett golv som inte fungerade så bra att städa ur arbetsmiljösynpunkt. Det är också städarna själva som styr planering och bemanning och kan därigenom kompensera för sådana saker som att det kommer in mycket grus på golven vissa tider på året, sådan information som en schemaläggare som inte själv städar kanske inte har koll på. Så roligt att ett så bra arbetsmiljöarbete uppmärksammas!

Läs mer på Kommunalarbetaren>>


Debatt: Utbildning viktigare än rehabplan!

Upplagt den

Här kommer ett gästinlägg angående regeringens förslag “Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete” som nu är ute på remiss:

Tidiga rehabiliteringsåtgärder kräver bättre kompetens!

All sjukfrånvaro, som berör anställda, handlar om frånvaro från en arbetsplats. Detta innebär inte att det är arbetsplatsen som orsakat frånvaron. Men arbetsplatsen påverkas! Frånvaron innebär produktionsbortfall som skapar problem och påverkar verksamhetens ekonomiska resultat negativt. Det finns därmed ett starkt ekonomiskt men också personalpolitiskt incitament för arbetsgivare att vidta åtgärder för att hålla sjukfrånvaron på en låg nivå. Genom förebyggande insatser eller genom att fånga upp tidiga signaler om ohälsa samt tidigt sätta in åtgärder kan sjukfrånvaron påverkas. Om ett sjukfall ändå inträffar finns en stor del av den väsentliga informationen på arbetsplatsen. Medarbetaren vet själv varför hen inte kan arbeta i sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete som arbetsgivaren kan erbjuda. Den skriftliga försäkran, som arbetsgivaren enligt lag kan kräva att medarbetaren skall lämna, är kanske det viktigaste underlaget för att få igång en diskussion om behov av rehabilitering. Denna information skall sedan styrkas och kompletteras av läkarintyget dag 8. Sjukfrånvaroprocessen startar på arbetsplatsen! Inte dag 8 hos läkaren.

Ett stort problem är dock att det ute på arbetsplatserna saknas kompetens för att arbeta förebyggande, fånga upp tidiga signaler och agera tidigt.

I en promemoria från Socialdepartementet (Ds 2017:9) finns förslag om ”Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete.” Huvudförslaget i promemorian är att om ett sjukfall förväntas pågå längre än 60 dagar skall arbetsgivaren tillsammans med arbetstagaren senast dag 30 ha tagit fram en plan för återgång i arbete. Förslaget innebär också att det nuvarande ”arbetsplatsnära stödet” skall förändras och resurserna riktas mot arbetet att ta fram en plan för återgång i arbete.

För att återgå till min inledning så är min åsikt att det viktigaste Regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter nu kan göra är att genomföra en bred utbildningssatsning som i första hand riktar sig mot 1:a linjens chefer och skyddsombud. Med stöd av HR-personal och Företagshälsovård kan chefer och skyddsombud arbeta förebyggande men också fånga upp tidiga signaler och vidta åtgärder. Förhoppningsvis kan åtgärder i många fall sättas in innan någon sjukfrånvaro inträffat. Men dessutom behövs kunskap om hur sjuklönelagen skall tillämpas. Att tidigt skapa en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare är en grundläggande förutsättning för en effektiv rehabiliteringsinsats och återgång i arbete. Det är viktigt att redan i det tidiga skedet dokumentera alla åtgärder och samtal. Därmed får man ett underlag för att senare vid behov ta fram en mer systematisk plan för återgång i arbete. Jag vänder mig inte mot förslaget som finns i Ds:en. Men förslaget kommer inte få någon effekt om man inte samtidigt satsar på en bred kompetensutveckling. Och detta får inte bara bli en tillfällig utbildningskampanj utan måste ligga fast så att även nya chefer får samma grundläggande utbildning.

Försäkringskassan har enligt Socialförsäkringsbalken ett samordnings- och tillsynsansvar över rehabiliteringsverksamheten. Enligt lagen är det i nuläget Försäkringskassan som efter samråd med den försäkrade och arbetsgivaren skall upprätta den formella planen för återgång i arbete. Tyvärr fungerar i nuläget Försäkringskassans kontakter med arbetsgivarna mycket dåligt. Man hinner inte med avstämningsmöten i den omfattning som det skulle behövas. Försäkringskassan har för lite arbetsplatsfokus i sitt arbete. Om vi skall få igång arbetsgivarna tidigt måste Försäkringskassans arbete bli mer aktivt och arbetsplatsinriktat samt innebära fler personkontakter med arbetsplatserna. Inte bara formella brev eller per telefon. Dessa frågor berörs väldigt lite i Ds:en, vilket är en stor brist. Försäkringskassans arbetssätt måste förändras och resurser måste tillföras så att man har möjlighet att ha avstämningsmöten i god tid före dag 90. Om kompetensen på arbetsplatserna höjs, åtgärder sätts in tidigt och det finns en bra dokumentation. Då finns ett bra underlag för Försäkringskassan att arbeta med. Men då måste Försäkringskassan ha tid att i lugn och ro sitta ner med den försäkrade och arbetsgivaren och lägga fast hur rehabiliteringsarbetet skall fortsätta. Detta kräver ett förändrat arbetssätt och en ordentlig arbetsinsats inte bara 20 minuter som anges i Ds:en.

De senaste åren har vi fått ytterligare en roll i rehabiliteringsprocessen nämligen sjukvårdens rehabiliteringskoordinatörer. Det är positivt att sjukvården riktar in sig på arbetsplatserna men det måste också bli fokus på arbetsförmåga och inte sjukdom. Vad kan medarbetaren utföra på jobbet trots sjukdomen. Men koordinationsrollen måste förtydligas. Inte minst i förhållande till Försäkringskassans roll. Är det koordinatorn från sjukvården som skall ge arbetsgivaren stöd att ta fram en rehabiliteringsplan eller är det Försäkringskassan. Det måste finnas en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika rollerna!

Sammanfattningsvis anser jag att en satsning på utbildning av 1:a linjens chefer och skyddsombud är en nödvändig åtgärd om vi vill få ner sjukfrånvaron. En bättre kompetens är också en grund för att arbetsgivarna skall kunna ta på sig uppgiften att ta fram rehabiliteringsplaner. Dessutom måste Försäkringskassans arbetssätt förändras och riktas mot arbetsplatserna. Resurser måste tillföras så att Försäkringskassan kan genomföra avstämningsmöten i god tid före dag 90. Om inte dessa åtgärder sätts in så kommer förslaget om att arbetsgivarna skall upprätta en plan för återgång i arbete bli lika misslyckat som när arbetsgivarna tidigare skulle lämna in en rehabiliteringsutredning. Detta fungerade varken hos arbetsgivarna heller hos Försäkringskassan.
Det behövs ett förtydligande av ansvaret i rehabiliteringsprocessen. Om arbetsgivaren skall ta fram en rehabiliteringsplan. Vad händer då med den rehabiliteringsplan som Försäkringskassan i nuläget har ansvaret för att ta fram enligt Socialförsäkringsbalken? Vilken roll skall sjukvårdens koordinator ha? Det finns många frågor som hänger i luften och som inte alls berörts i Ds:en.

Jan-Åke Brorsson

Konsult
Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar

janake_bred