hieu

Hem » Nyhetsarkiv

Blogg


Psykisk ohälsa i fokus under Metodicum rehabdagar 2019

Upplagt den

Andelen sjukskrivningar som beror på psykiska diagnoser fortsätter att öka, och temat för Metodicum rehabdagar 2019, som hölls 6-7 november, var just psykisk ohälsa. Konferensen var mycket välbesökt och Musiksalen på Norra Latin var fullsatt till sista plats. Laura Hartman modererade och höll ihop dagarna på ett skickligt sätt.

Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKL inledde konferensen. Hon skickade med en bild som följde med under hela resten av konferensen. Det handlade om hur människor under 1700-talet och början av 1800-talet var extremt utsatta för fysiska smittor och epidemier.

När man började se på frågan ur ett samhällsperspektiv och inte enbart ur ett individperspektiv började lösningar växa fram. De viktigaste lösningarna handlade om fungerande vatten- och avlopps- och sophanteringssystem i städerna. Därefter vaccin.

Vilken förebyggande åtgärd kan stoppa epidemin av psykisk ohälsa?

I vår tid är det vår utsatthet för psykiskt lidande som är på väg att bli ett allvarligt problem, inte bara för individerna, utan också för samhället i stort. Vilka förebyggande och strukturella insatser är det som kan lösa epidemin av psykisk ohälsa på motsvarande sätt som avloppssystemet mm fick tidigare seklers epidemier att ebba ut?

Vidare berättade hon om SKLs satsning Kraftsamling för psykisk hälsa som är ett initiativ för att samverka över sektorsgränser kring frågan. En lärdom som har kommit in genom samverkan visar att det ofta finns brister i insatser för grupper som riskerar sjukskrivning. Här finns mycket att göra. Samtidigt är det viktigt att arbeta systematiskt över hela sjukskrivningskedjan.

Chefer underskattar risken för psykisk ohälsa

I nästa föredrag fick vi ta del av forskning från Göteborgs universitet om psykisk ohälsa och arbetsförmåga. Professor Gunnel Hensing berättade mer om vad det konkret är för symtom som gör att arbetsförmågan brister vid psykisk ohälsa. Bla hade hon med några väldigt talande citat från sjukskrivna som ingått i deras kvalitativa studier, t.ex. det här:

”Istället för att jag gör det jag ska göra, skapa reda, bringa ordning, planera, så skapade jag kaos istället. Det kunde vara någon utbildning [personal] ska på och jag har inte ordning på vem som ska gå dit och jag har glömt och sätta in vikarier. Jag ställer till med saker istället för att jag gör något bra”

Det gör det ganska lätt att förstå varför personen vill vara sjukskriven! Men samtidigt undrar man ju om arbetsgivaren gjort några arbetsanpassningar i det här fallet.

Gunnel delade också en undersökning som visar att de flesta chefer gravt underskattar risken för att någon av deras anställda ska drabbas av psykisk ohälsa. Livstidsprevalensen är 20-30% av den arbetsföra befolkningen, men 56% tror att det ligger på 0-10% i deras arbetsgrupp.

 

Nya organisationsformer öppnar nya samverkansmöjligheter

Vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje samägs av kommunen och regionen och är ett intressant exempel på hur en ny organisationsform kan främja samverkan för bättre hälsa. Det gör att t.ex. äldreomsorgen och sjukvården har samma arbetsgivare. Dessutom finns ett gemensamt fokus i hela verksamheten på förebyggande och främjande aktiviteter.

Vice VD Efva Lagerstedt berättade om en del nyskapande verksamheter som kunnat starta tack vare detta. En sådan gränsöverskridande verksamhet är det de kallar ”rådrummet”. Dit kan kommuninnevånare komma och prata om det skaver utan att i förhand definiera om det rör sig om t.ex. ohälsa eller social problematik.

Dock menade Efva att även om samverkan underlättats, finns det fortfarande mycket hinder kvar på grund av stuprör i lagstiftning och i ekonomi.

 

Testar evidensbaserade metoder i skolan

Företagshälsans riktlinjer för hur arbetsgivare kan jobba evidensbaserat mot psykisk ohälsa har funnits ett antal år. Men fortfarande finns mycket kvar att göra med att få dem kända och efterlevda. Från Christina Björklund, docent i arbetshälsa på KI, fick vi bland annat höra om en pågående studie med att tillämpa metodiken inom skolan.

Skolan är ofta en arbetsplats med stora arbetsmiljöutmaningar. Hittills visar studierna på goda effekter av arbetssättet som består av att få igång det systematiska arbetsmiljöarbetet, utbilda chefer, samverka med de berörda kring åtgärder och liknande saker som låter enkelt men som av olika skäl sker alltför sällan.

 

Det är både dyrt och svårt med arbetsanpassning

På slutet av dagen riktade vi fokus lite mer mot individfaktorer. Först var det psykolog Kerstin Jedig från Stressmottagningen i Stockholm som talade utifrån vad en utmattad person behöver från vården och från arbetsgivaren för att komma tillbaka i arbete.

Kerstin lyfte speciellt fram vikten av en realistisk rehabplan och arbetsanpassning och som man kontinuerligt utvärderar och korrigerar tillsammans med den berörda.

Varför det här inte sker i större utsträckning blev tydligt i en publikfråga. En förskolechef undrade hur det ska gå att göra arbetsanpassningar i förskolemiljö med en redan pressad bemanningssituation. Kerstins svar blev att det ÄR jättesvårt och dyrt. Men det är den enda vägen som har visat sig fungera, och vad är alternativet?

 

Psykisk ohälsa är fortfarande skambelagt

Därefter kom turen till Selene Cortes, verksamhetsutvecklare på Mind och författare, som berättade sin historia om vägen in i och ut ur utmattningssyndrom. Man kunde höra en knappnål falla i lokalen när Selene inledde med att säga: ”Det är mig ni har pratat om idag. Det är jag som är psykot.”

En av många tänkvärda poänger från föreläsningen var att det fortfarande är väldigt stigmatiserande att drabbas av utmattningssyndrom, och att detta är något som i hög grad bidrar till att det är så jobbigt. Hur kan vi göra detta mindre laddat? Och därmed kanske göra det lättare att erkänna att saker inte känns bra innan det behöver leda till total kollaps.

 

Personalflykt är en stor utmaning på Arbetsförmedlingen

Under den andra konferensdagen fick träffa ledningsrepresentanter från Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Vi fick höra om vad som är på gång och hur tankarna går inför framtiden.

Mest omvälvande är det så klart på Arbetsförmedlingen som verkligen står inför stora utmaningar. Det är ännu inte så klart hur det kommer att bli. Sedan konferensen ägde rum har det hunnit bli ännu mer oklart.

Under Maria Kindahls dragning framgick att en av de största utmaningarna är den stora personalflykt som inletts i och med turbulensen, och hur mycket energi och resurser på myndigheten som just nu går till själva förändringsarbetet på bekostnad av kärnverksamheten eftersom resurserna har minskat samtidigt som nya krav har tillförts.

 

Bättre samverkan kräver bättre tonalitet i kommunikationen

Både Michael Boman på Försäkringskassan och Anders Fejer på Socialstyrelsen bekräftade i sina dragningar bilden som kommit fram under sommarens debatt om sjukförsäkringen. Det finns allvarliga brister i samverkan mellan de olika aktörerna när det gäller rehabilitering.

Samtidigt var det hoppfullt att det pågår arbete från flera håll för att komma åt detta. Försäkringskassan har en inriktning att framöver söka information inte bara i läkarintygen. De ska också, när det behövs, kontakta arbetsplatsen och den försäkrade.

På Socialstyrelsen pågår ett arbete att göra det försäkringsmedicinska beslutsstödet mer lättillgängligt och användbart. En rapport om samarbetet mellan Försäkringskassan och vården har gett en del idéer om hur detta kan förbättras. Till en del verkar det handla helt enkelt om att närma sig varandra med större ödmjukhet och vänligare språk.

Stor förändring i struktur är inte tänkt att skapa regeländringar

På Arbetsmiljöverket pågår ett stort arbete med att göra om alla föreskrifter för att hela systemet ska bli lättare att överblicka. Arbetsgivare ska lättare kunna förstå vilka föreskrifter som gäller för dem och deras område. Det är inte meningen att arbetsmiljökraven i sig ska förändras. Det skapas dock en hel del frågor om funderingar kring detta när formuleringar ändras och paragrafer tas bort.

Ett exempel är att föreskriften om rehabilitering och arbetsanpassning kommer att ändras och bara heta arbetsanpassning. Det förslag som gått ut på remiss har fått en hel del negativa reaktioner framför allt från parterna. Men Håkan Olsson, ställföreträdande GD på Arbetsmiljöverket försäkrade att avsikten inte är att ändra omfattningen i rehabiliteringsansvaret.

Konferensen avslutades med en politisk paneldebatt. Politiker från S, M och C visade sig engagerade i frågan men där de politiska skiljelinjerna inte var särskilt tydliga.

Laura Hartman och jag är glada över hur Metodicum rehabdagar 2019 blev!


 

Har du idéer om vad vi borde ta upp på Metodicum rehabdagar 2020? Välkommen att kontakta mig jenny.forsling@metodicum.se !


Fler arbetsgivare drogtestar sina medarbetare

Upplagt den

Det blir vanligare med drogtester på svenska arbetsplatser. TT har gjort en undersökning som visar att antalet tester nästan har fördubblats mellan 2015 och 2018. Ungefär en procent av de testade, ca 2 000 personer per år åker fast med otillåtna medel i kroppen.

På Metodicum märker vi ett ökat intresse för vår utbildningsdag Alkohol och droger i arbetslivet – arbetsrätt och praktiska åtgärder. Det är inte så konstigt eftersom området är komplicerat, både arbetsrättsligt och i den praktiska hanteringen på arbetsplatsen.

På vår utbildningsdag möts arbetsrättsexperten Annamaria Westregård och alkohol- och drogforskaren Ulric Hermansson. Deltagarna får en uppdatering om det senaste som gäller. Det handlar både om lag och rättspraxis och om bästa aktuella evidens när det gäller metoder, både förebyggande och rehabiliterande.

Här kommer några råd när det gäller tester på arbetsplats som Annamaria och Ulric alltid brukar betona:

  • Undvik snabbtester – de har för dålig kvalitet
  • Se till att det finns en policy innan problemen uppstår
  • Samverka med facket om planerna på att införa tester
  • Satsa på rehabilitering för dem som eventuellt åker fast

I den här TT-artikel är Ulric Hermansson intervjuad 

En intervju med en person som fick sitt liv ändrat till det bättre när hon åkte fast i ett drogtest på jobbet 

Här kan du läsa en artikel i Du&jobbet som betonar vikten av säkra tester 

Mer om utbildningsdagen Alkohol och droger i arbetslivet – arbetsrätt och praktiska åtgärder


Sjukskrivningarna: sommardebatt med stor frustration

Upplagt den

Förutom rekordtemperaturer har det under sommaren även hettat till i debatten kring sjukskrivningarna. Både DN och SvD har publicerat flertalet debattartiklar. Vi som brukar följa dessa frågor i media kan känna igen oss i diskussionerna. 

Läkarna är frustrerade. Patienter som de bedömer ska vara sjukskrivna får sjukpenningen indragen av Försäkringskassan, något som absolut inte hjälper läkningsprocessen. Dessutom måste läkarna lägga oproportionerligt mycket tid på att fylla i blanketter om sjukskrivningarna, tid som de hellre vill lägga på att bota och lindra i en pressad vardag på vårdcentralen.

Handläggarna på Försäkringskassan är frustrerade. De ska bedöma om den försäkrade har rätt till sjukpenning utifrån hur arbetsförmågan påverkas av sjukdom. Detta ska de göra med utgångspunkt från läkarintyg som ofta saknar väsentlig information. De ska förhålla sig på ett rättssäkert sätt till en lag som är ganska sträng, inte minst när det gäller tidsgränser, och väga in den osäkra faktorn rehabilitering som de inte kan påverka.

Vilka arbetsuppgifter förvärrar för den sjukskrivne?

Arbetsgivarna är frustrerade. De är skyldiga att utreda omplacering eller arbetsanpassning för medarbetaren. Det nya eller anpassade arbetet ska inte förvärra tillståndet för den sjuke medarbetaren. Men läkarintyget säger oftast inget om vad som förvärrar. Det är inte ovanligt att den del som arbetsgivaren får ta del av är helt blank.

Lyckas arbetsgivaren ändå lägga upp en plan med arbetsplatsinriktad rehabilitering, kan den planen raseras av att medarbetaren får sjukpenningen indragen. Och när arbetsgivaren vill kolla i förväg att planen håller får man inte kontakt med Försäkringskassan.

Vem ska individen lita på?

Patienten/den försäkrade/medarbetaren är, förutom sjuk, frustrerad, ledsen, förvirrad och till slut fattig. Vågar man jobba när läkaren säger sjukskrivning? Kan man gå hem och fokusera på läkning när Försäkringskassan säger indragen sjukpenning? Går det att lita på att arbetsgivaren inte bara försöker bli av med en?

Samtidigt är de som bestämmer frustrerade över att sjuktalen varierar så starkt trots att folkhälsan inte gör det. Någonstans är det skevt! Slarvar arbetsgivarna med arbetsmiljön och rehabiliteringsansvaret? Är det rättssäkerheten hos Försäkringskassan som sviktar? Sjukskriver läkarna för lättvindigt? Eller är medborgarna fuskare och simulanter?

Alexander-hugg för sjukskrivningarna, finns det?

Försök har gjorts med att dra i tur och ordning i alla dessa trådar, men utan framgång. Under våren levererade Inspektionen för socialförsäkringen svidande kritik: Det är regeringens styrning av Försäkringskassan som slår undan benen för goda tendenser i det arbete som görs.

Vem eller vad ska kunna reda upp den här knuten med ett förlösande alexander-hugg? Blir det Claes Jansson eller Mandus Frykman som båda leder varsin aktuell utredning? Eller kommer Försäkringskassans nye GD Nils Öberg kunna åstadkomma en ändring?

Eldsjälar som lyckas trots allt

Under tiden uträttar enstaka eldsjälar på sina håll storverk. Dessa eldsjälar finns ibland hos arbetsgivarna, ibland inom vården och ibland hos fristående rehabiliteringsaktörer. Framgångsfaktorerna brukar handla om lokal samverkan i kombination med ett synsätt där varje person är en individ som behöver skräddarsydda lösningar, inte en pinne i statistiken.

Det är bara det att sådana modeller är så förtvivlat svåra att skala upp och att plocka politiska poäng på.

Här kan man läsa debatten i SvD https://www.svd.se/om/debatten-om-sjukforsakringen

Här kan man läsa debatten i DN https://www.dn.se/debatt/repliker/forsakringskassan-maste-ta-sitt-samordningsansvar-for-rehabiliteringen/ (för att läsa måste man ha inloggning)

Missa inte Metodicum rehabdagar, den årliga mötesplatsen för alla som jobbar med arbetslivsinriktad rehabilitering! Årets upplaga är planerad till 6-7 november och temat blir psykisk ohälsa


Med engagemang blir kontorstrend till arbetsmiljösatsning

Upplagt den

Peggie Rothe från Leesman berättade om hur kontorsarbetsmiljö hör samman med upplevd produktivitet

Trenden aktivitetsbaserade kontor går som en löpeld över landet. Såväl offentliga som privata arbetsgivare tittar på sådana lösningar. Men hur ser man till att det blir bra arbetsmiljö i dessa kontor?

Bland kontorsarbetare runt om i världen anser 57% att deras arbetsmiljö hjälper dem att arbeta produktivt. 28% anser att det är möjligt att arbeta produktivt i den arbetsmiljö som deras kontor erbjuder. 15% anser att kontorsarbetsmiljön hindrar deras produktivitet.

Detta är statistik från Leesman index baserat på drygt en halv miljon respondenter, som jag nyligen tog del av under vår femte konferens om arbetsmiljön i aktivitetsbaserade kontor. Det var uppmuntrande att drygt 140 personer deltog i konferensen, ett tecken på att engagemanget för att göra dessa projekt till arbetsmiljösatsningar är stort!

Leesmans siffror pekar på en otrolig potential till förbättringar med ett direkt resultat på den upplevda produktiviteten. Men det är inte så enkelt att en viss kontorstyp stöder produktivitet och en annan hindrar. Det bästa kontorsarbetsmiljöerna finns bland cellkontor så väl som bland aktivitetsbaserade.

Fungerar inte för alla verksamheter

Det beror på, var också ett tema för den forskningsöversikt kring aktivitetsbaserade kontor som Annmarie Hultberg på ISM i Göteborg delade med oss. Aktivitetsbaserat arbetssätt (ABW) fungerar bara om det passar för verksamheten i fråga, om det finns tillräckligt med ytor för de aktiviteter som medarbetarna utför, om man förberett sig väl, och om de som arbetar i kontoren verkligen använder dem som det är tänkt.

Det handlar alltså om beteenden, inte om främst om möbler, även om det också är viktigt.

Konferenslokalen har varit lastrum på en trålare, men det märktes inte med sköna naturbilder på väggarna. Här är Annmarie Hultberg på scenen.

Hur kan arbetsmiljön stödja breddad rekrytering?

Ett inslag i konferensen som verkligen försatte deltagarna i eftertänksam tystnad var det om Universellt utformade arbetsplatser. Det handlade om ett nytt sätt att tänka design, att tänka mångfald redan från början. Om kontoret funkar för personer som är rullstolsburna, eller som inte har perfekt syn eller hörsel, då minskar behovet av framtida anpassningar.

Dessutom ökar rekryteringsunderlaget i tider där kompetensbrist är en av de största utmaningarna. Men universellt utformade arbetsplatser handlar också om social och organisatorisk arbetsmiljö. Det ska fungera för nyanlända, för personer med neuropsykiatriska diagnoser, annorlunda könsuttryck mm. Alltså igen ett samspel mellan fysisk arbetsmiljö och beteenden.

Efter lunchen fick vi ta del av ett praktiskt exempel som också är ett forskningsprojekt. Det är Trafikverket som har gjort om flera av sina arbetsplatser till aktivitetsbaserade, och resan fortsätter. Hur det har gått har följts av forskare från Högskolan i Gävle.

Transparens i praktiken, att lära av misstag

Trafikverkets projektledare Bo Johansson kunde verkligen bekräfta hur viktigt det är med förberedelse och att få med de berörda. Och att processen inte slutar vid inflyttningstillfället, utan att man behöver jobba vidare både med beteenden och med själva miljön för att verkligen hitta den utformning och de arbetssätt som stöder produktivitet och trivsel.

För Trafikverkets del var de första versionerna av de första ABW-kontoren inte speciellt lyckade. Då handlade det mer om ny möblering än om ett nytt arbetssätt. Men i det vidare arbetet har det gått bättre och bättre. Det imponerade på mig att transparens är ett av deras ledord och att det verkligen kom till uttryck genom att de delade med sig om de lärdomar som kommit den hårda vägen. Det är inte heller alla verksamheter som så generöst släpper in forskare.

Hur ledarskap och medarbetarskap påverkas av nya digitala och gränslösa arbetssätt var nästa ämne. Här sattes strålkastaren på en del absurditeter som följer av den strukturomvandling vi är mitt inne i.

Vad får det t.ex. för konsekvenser att arbetstidsfokus lever sida vid sida med uppgiftsfokus? Hur blir det när budskapet samtidigt är att vi är varandras arbetsmiljö och att vi kan jobba var som helst? När ska vi hinna göra det egentliga arbetet när vi förväntas ”mingla” och bygga vårt personliga varumärke?

Nanna Gillberg bjöd på den mest snabbpratade föreläsningen. Otroligt intressant om det gränslösa arbetet.

Viktigt att tydliggöra förväntningar i en komplex och flexibel värld

Forskaren Nanna Gillberg fick oss verkligen att tänka till. Ett viktigt budskap att ta med till arbetsplatsen var att tala om vilka förväntningarna är och var gränserna går för t.ex. hur tillgänglig man ska vara. Ett modernt arbetsmiljöarbete bör vara inriktat på att främja möjligheterna att fokusera och att återhämta sig från kognitiv stress och känslomässig utmattning.

Den pågående strukturomvanlingen och hur ABW passar in där var också ämnet för den avslutande föreläsningen av forskaren Mats Tyrstrup. Han målade upp ett skeende där ekonomin kretsar kring beteenden snarare än saker, en ”VUCA-world” som kännetecknas av Volatility, Uncertainty, Complexity och Ambiguity.

I VUCA-världen kan vi inte organisera oss utifrån fasta roller med tydliga ansvar och mandat. Det leder till en stelbenthet där patienter forslas runt mellan olika sjukhus utan att få hjälp, och där ingen leverantör tar ansvar för helhet när kommunikationen mellan datorn och skrivaren brister.

Lösningen tycks vara att arbetet präglas av gränsöverskridande, relationer, värderingar, teamarbete och lärande. Och just för den typen av arbete passar aktivitetsbaserade arbetssätt.


En härlig arbetsmiljö för en konferensdag ombord på Teaterskeppet vid Skeppsbrokajen.


Mildare regler i sjukförsäkringen föreslås

Upplagt den

Regeringens utredare föreslår mildare regler i sjukförsäkringen. Det ska bli lättare att göra undantag från regeln om att pröva arbetsförmågan mot ”normalt förekommande arbete” på hela arbetsmarknaden.

Det är regeringens särskilde utredare för sjukförsäkringen , Claes Jansson, som nyligen kommit med ett delbetänkande i sin utredning.

Det ska gå att hålla kvar längre vid spåret att återgå till det arbete och den arbetsgivare som man blivit sjukskriven ifrån. Undantagsreglerna ska mildras både vid 180 dagar och vid 365 dagar. En absolut gräns för prövning mot normalt förekommande arbete föreslås vara två år.

Hela utredningen ska vara klar senast oktober 2019.

Här kan man läsa pressmeddelandet och även hitta själva delbetänkandet>>

Som vi tidigare skrivit om har det kommit krav från flera håll om förtydligande av begreppet normalt förekommande arbete. Speciellt LO-TCO Rättsskydd vill ha mildare regler i sjukförsäkringen.

Läs om två klargörande domar>>


Metodicum rehabdagar 2018 bjöd på inspirerande exempel

Upplagt den

Laura Hartman och Jenny Forsling
Så här glada och nöjda var Laura Hartman, vår fantastiska moderator, och jag med Metodicum rehabdagar 2018.

Metodicum rehabdagar 2018 är till ända. Som vanligt var det fantastiskt roligt för mig som programansvarig att vara på plats och se resultatet av det som planerats under månader. Jag är riktigt nöjd med hur det blev, en blandning av forskning, goda exempel, inspiration och aktualiteter. Och så mötet med alla engagerade deltagare som jobbar med frågorna i vardagen.

Inspirerande med tillitsbaserad styrning i Nyköping

Så här några dagar efter hemkomsten till Degerfors är framför allt de goda exemplen kvar i medvetandet. Dalia Eid, socialsekreterare i Nyköping, fackordförande och en helt fantastisk kvinna berättade sin historia så levande. Hur hon drogs till yrket på grund av de möjligheter en socialsekreterare har att göra skillnad i barns och ungas liv. Hur hon var på väg att helt tappa sugen efter några år i yrket på grund av orimliga arbetsförhållanden. Så lite som 2% av tiden kunde avsättas till att tala med de unga. Och sen hur situationen kunde vändas.

Genombrottet kom när alla i kommunen som på något sätt är inblandade i socialtjänsten samlades till ett möte. Det var alla från kommunstyrelsens ordförande till de som jobbar i verksamheten som, för första gången i historien, delade sina olika perspektiv i ett dialogmöte.

Idag jobbar Nyköping med tillitsbaserad styrning. De professionella har stor frihet att utöva sitt yrke. Tidigare hade de stora rekryteringsbekymmer. Nu kommer det in intresseförfrågningar om att få jobba där. Samtidigt har rekryteringsbehovet minskat för nu är personalen frisk, engagerad och på jobbet.

Aktuell forskning engagerade

Andra höjdpunkter var förstås de två otroligt engagerande forskare som delade sina perspektiv: Magnus Svartengren från AMM i Uppsala och Ingibjörg Jonsdottir från ISM i Göteborg.

Jag tror ingen av oss som var där kommer att glömma Ingibjörgs uppgörelse med några aktuella löpsedlar om stress. ”Fågelkvitter hjälper mot stress” var en.

– Fågelkvitter hjälper inte mot dåliga arbetsförhållanden!, var forskarens glasklara besked.

Inte heller tror jag att vi glömmer hennes fotbollsmetafor. Poängen var att det inte blir bra för verksamhetens kvalitet om man slänger in andra och fler mål som konkurrerar med huvudmålet. Inte heller funkar det om HR sitter på läktaren och stör matchen. Nej de måste sitta på bänken och stötta de som spelar.

Ingibjörg Jonsdottir
Ingibjörg Jonsdottirs fotbollsmetafor engagerade deltagarna. Det håller inte att HR sitter på läktaren och slänger in fler mål.

Magnus Svartengren delade rykande färska forskningsresultat från sitt projekt STAMINA. Det är ett intressant projekt där kommuner jobbar med arbetsmiljö genom att utgå från de verksamhetsfrågor som medarbetarna själva anser vara viktigast att komma till rätta med. Vi får nog anledning att återkomma till detta.

En ny lag, två nya utredningar och en ny myndighet

Andra dagen bjöd på idel nyheter. Men det får jag skriva mer om i ett annat inlägg.

Mandus Frykman
Nationelle samordnaren för sjukskrivnings-processen talar inför ett fullsatt auditorium

 


Bra arbetsmiljö i skolvärlden

Upplagt den

Nu på morgonen läste jag ett reportage i Skolvärlden som gjorde mig på gott humör! Det handlade om arbetsmiljöarbetet på en gymnasieskola i Vilhelmina. Här säger lärarna att de hinner med att göra ett bra jobb. De tycker att skolledningen tar deras arbetsmiljö på allvar. Trots tajt ekonomi har man sett värdet av att värna om stödresurser som elevhälsa och administrativ personal. Och när det finns risk för sjukskrivning är det inte något problem att koppla in företagshälsan.

Några orsaker till att lärarna upplever att arbetsmiljön är mycket bättre än när de jämför med de storstadsskolor de undervisat i tidigare, har kanske med det mindre samhället att göra. Klasserna och grupperna är mindre och betygshetsen inte lika påtaglig.

Lärarna i reportaget är alla nöjda med att ha flyttat till Vilhelmina och de värderar den goda arbetsmiljön så högt att den kompenserar för rejäla lönetapp. Här finns absolut en attraktionskraft för Norrlands inland. Grattis Vilhelmina!

Här finns reportaget i Skolvärlden>>


Goda exempel på sambandet organisation – arbetshälsa

Upplagt den

Goda exempel är bland det mest inspirerande jag vet. I min roll som programansvarig för Metodicums konferenser är jag speciellt förtjust goda exempel på förbättrad arbetsmiljö. Därför är det så roligt att vi kommer att ha två riktigt bra sådana på årets rehabdagar.

Det ena exemplet är från Nyköpings kommuns socialtjänst. Där har man jobbat med att öka tilliten i ledning och styrning genom att minska antalet kortsiktiga mål och öka förtroendet för professionen och fokus på grunduppdraget. Organisationen har ingått i Tillitsdelegationens försöksverksamhet, så arbetet har följts av forskare. Resultaten visar sig både när det gäller effektivitet och hälsa.

Här kan man läsa mer om det>> 

I det andra exemplet är det ett initiativ från en enskild chef som har lett till betydande förbättringar i verksamhetens resultat och medarbetarnas hälsa och trivsel. Carina Myrvang har utsetts till årets ledare 2018 av organisationen Ledarna. Hon arbetar på Jobbtorget i Stockholm. Där har hon genomfört en omorganisation och ett nytt arbetssätt som haft fantastiskt positiva effekter. I all enkelhet går arbetssättet ut på att börja med den enskilda arbetssökande människan och fråga vad han eller hon kan och vill jobba med. Tidigare var medarbetarna uppdelade i team som arbetade utifrån olika kategorier av svårigheter som de arbetssökande hade.

Lyssna på Engagemangspodden där Carina intervjuas>>

Och vill du höra mer om dessa båda goda exempel, så går det bra att anmäla sig till Metodicum rehabdagar 2018, så ses vi i november!

Anmälan finns här>>


Organisatorisk arbetsmiljö på Metodicum rehabdagar

Upplagt den

Programmet till årets upplaga av Metodicum rehabdagar börjar ta form. I år kommer första dagens tema att kretsa kring organisatorisk arbetsmiljö. Vi har de senaste åren samlats kring rubriken ”Hur kan vi tillsammans minska sjukfrånvaron?”. Därför känns det nu naturligt att fokusera just på organisatoriska frågor och deras inverkan på hälsan.

En annan anledning till temat är Laura Hartman är ny moderator för rehabdagarna. Lauras senaste stora uppdrag var att leda tillitsdelegationen som har lyft fram möjligheter med och effekter av andra typer av styrning i offentlig verksamhet. Delegationens arbete har bland annat tydliggjort hur styrning och organisation får stora effekter på arbetsmiljö och hälsa.

Forskningsfokus ligger oss på Metodicum varmt om hjärtat och därför är det jätteroligt att två spännande professorer tackat ja till att medverka nämligen Magnus Svartengren från Arbets- och miljömedicin i Uppsala och Ingibjörg Jonsdottir från Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Här kan du läsa om årets rehabdagar>>

Programmet kommer att kompletteras efter hand.


Myndigheten för Arbetsmiljökunskap smyger igång

Upplagt den

En annan sak som hänt under sommaren är att den nya Myndigheten för Arbetsmiljökunskap, eller MynAK som den tydligen ska kallas, officiellt har startat sin verksamhet.

Än så länge har det inte hunnit hända så mycket kring myndigheten, men den har fått en del intressanta uppdrag från regeringen.
MynAk ska:
Sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser.
Sammanställa friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid.
Analysera behov av utbildning för att säkra Företagshälsovårdens kompetensförsörjning.
Utveckla och sprida riktlinjer för en evidensbaserad praktik i företagshälsovård.
Sammanställa kunskap om framtidens arbetsliv.

Man kan fundera på vad av detta som är så potentiellt kontroversiellt att Moderaternas Ulf Kristersson har lovat att lägga ner myndigheten om han kommer till makten.

Här är en länk till MynAKs hemsida