hieu

Hem » Nyhetsarkiv

Blogg


Goda exempel på sambandet organisation – arbetshälsa

Upplagt den

Goda exempel är bland det mest inspirerande jag vet. I min roll som programansvarig för Metodicums konferenser är jag speciellt förtjust goda exempel på förbättrad arbetsmiljö. Därför är det så roligt att vi kommer att ha två riktigt bra sådana på årets rehabdagar.

Det ena exemplet är från Nyköpings kommuns socialtjänst. Där har man jobbat med att öka tilliten i ledning och styrning genom att minska antalet kortsiktiga mål och öka förtroendet för professionen och fokus på grunduppdraget. Organisationen har ingått i Tillitsdelegationens försöksverksamhet, så arbetet har följts av forskare. Resultaten visar sig både när det gäller effektivitet och hälsa.

Här kan man läsa mer om det>> 

I det andra exemplet är det ett initiativ från en enskild chef som har lett till betydande förbättringar i verksamhetens resultat och medarbetarnas hälsa och trivsel. Carina Myrvang har utsetts till årets ledare 2018 av organisationen Ledarna. Hon arbetar på Jobbtorget i Stockholm. Där har hon genomfört en omorganisation och ett nytt arbetssätt som haft fantastiskt positiva effekter. I all enkelhet går arbetssättet ut på att börja med den enskilda arbetssökande människan och fråga vad han eller hon kan och vill jobba med. Tidigare var medarbetarna uppdelade i team som arbetade utifrån olika kategorier av svårigheter som de arbetssökande hade.

Lyssna på Engagemangspodden där Carina intervjuas>>

Och vill du höra mer om dessa båda goda exempel, så går det bra att anmäla sig till Metodicum rehabdagar 2018, så ses vi i november!

Anmälan finns här>>


Organisatorisk arbetsmiljö på Metodicum rehabdagar

Upplagt den

Programmet till årets upplaga av Metodicum rehabdagar börjar ta form. I år kommer första dagens tema att kretsa kring organisatorisk arbetsmiljö. Vi har de senaste åren samlats kring rubriken ”Hur kan vi tillsammans minska sjukfrånvaron?”. Därför känns det nu naturligt att fokusera just på organisatoriska frågor och deras inverkan på hälsan.

En annan anledning till temat är Laura Hartman är ny moderator för rehabdagarna. Lauras senaste stora uppdrag var att leda tillitsdelegationen som har lyft fram möjligheter med och effekter av andra typer av styrning i offentlig verksamhet. Delegationens arbete har bland annat tydliggjort hur styrning och organisation får stora effekter på arbetsmiljö och hälsa.

Forskningsfokus ligger oss på Metodicum varmt om hjärtat och därför är det jätteroligt att två spännande professorer tackat ja till att medverka nämligen Magnus Svartengren från Arbets- och miljömedicin i Uppsala och Ingibjörg Jonsdottir från Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Här kan du läsa om årets rehabdagar>>

Programmet kommer att kompletteras efter hand.


Myndigheten för Arbetsmiljökunskap smyger igång

Upplagt den

En annan sak som hänt under sommaren är att den nya Myndigheten för Arbetsmiljökunskap, eller MynAK som den tydligen ska kallas, officiellt har startat sin verksamhet.

Än så länge har det inte hunnit hända så mycket kring myndigheten, men den har fått en del intressanta uppdrag från regeringen.
MynAk ska:
Sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser.
Sammanställa friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid.
Analysera behov av utbildning för att säkra Företagshälsovårdens kompetensförsörjning.
Utveckla och sprida riktlinjer för en evidensbaserad praktik i företagshälsovård.
Sammanställa kunskap om framtidens arbetsliv.

Man kan fundera på vad av detta som är så potentiellt kontroversiellt att Moderaternas Ulf Kristersson har lovat att lägga ner myndigheten om han kommer till makten.

Här är en länk till MynAKs hemsida


Högsta förvaltningsdomstolen vägleder om normalt förekommande arbete

Upplagt den

Under sommaren kom två intressanta domar från Högsta förvaltningsdomstolen kring begreppet ”normalt förekommande arbete”. Det är LO-TCO Rättsskydd som har drivit två fall där de anser att Försäkringskassan felaktigt nekat den försäkrade sjukpenning, med hänsyn till att personen borde kunna ta ett normalt förekommande arbete.

I de två ärendena fick LO-TCO Rättsskydd rätt i det ena och Försäkringskassan rätt i det andra. Domstolen klargjorde bland annat att subventionerade anställningar inte ska räknas som ”normalt förekommande arbete” och att den försäkrade måste kunna uppfylla sådana krav som arbetsgivare normalt sett har på arbetstagare. Däremot ansåg domstolen inte att Försäkringskassan måste ge exempel på arbeten som den försäkrade kan tänkas klara i sina avslagsbeslut.

Du kan läsa mer om de två ärendena i Lag&avtal>>


Hälsa på arbetsplatsen – lovvärd sammanställning av kunskaper och metoder

Upplagt den

Hälsa på arbetsplatsen heter en rapport som Institutet för stressmedicin i Göteborg nyligen har kommit ut med. I rapporten har de samlat slutsatser och metoder från diverse aktuella forskningsprojekt inom ämnet arbetsplatshälsa som gjorts de senaste åren inom deras nätverk. Tanken är att det ska vara lätt att ta till sig för arbetsgivare och andra intresserade. Det är också intressant och relativt lättillgänglig läsning.

Mest spännande tyckte jag var just överblicken över forskningsfältet och tankarna kring helheten som uppstår just i sammanställningen. Det tror jag också är den stora utmaningen i praktiken: Hur får vi allt att hänga ihop? Rehabilitering, förebyggande och främjande arbetsmiljöarbete, individ- grupp- och organisationsperspektiv.

Här kan du läsa mer om rapporten på ISMs sida


Viktiga faktorer för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vid psykisk ohälsa

Upplagt den

Det har nog knappast undgått någon att psykiska ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning idag. Ofta handlar det om långa sjukskrivningar som inneburit att personer hamnat långt från arbetsmarknaden. Därför är det intressant att följa den forskning som pågår kring vad som underlättar rehabilitering och stärker arbetsförmågan vid just psykisk sjukdom.

En studie som nyligen inletts tittar på samverkan mellan arbetsgivaren och vården. Vad är det för samverkansfaktorer som gör att personer med psykisk ohälsa kommer tillbaka till jobbet lättare? Och vilka faktorer kan vara hindrande?

Forskarna ska också undersöka vilka etiska frågor som kan uppkomma. Till exempel behöver ju arbetsgivaren som är ansvarig för rehabiliteringen skapa sig en bild av hur medarbetaren mår för att kunna planera och anpassa arbetet. Samtidigt kan medarbetaren oroa sig över hur vissa känsliga uppgifter om sjukdomstillståndet eller den sociala situationen kan komma att påverka möjligheten till karriär -eller löneutveckling i framtiden.

Studien kommer att baseras på intervjuer med arbetstagare som varit sjukskrivna för psykisk ohälsa, arbetsgivare, Försäkringskassa, företrädare för primärvården och företagshälsovården.
Forskarna hoppas att studien ska bidra med kunskap och verktyg till hjälp i det fortsatta samverkans- och rehabiliteringsarbetet.

Här kan du läsa ner om studien på Suntarbetsliv 

 

 

Chefsstöd viktigt vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa

En annan studie från 2017 fokuserar på chefens roll och stöd till medarbetare med psykisk ohälsa. Forskaren Annika Lexén (Lunds universitet), har sett att väldigt enkla åtgärder och anpassningar kan ha stor betydelse för arbetsförmågan. Det kan handla om att kunna stänga dörren om sig för att få lugn och ro, eller att skriva ner vad man ska göra under dagen. Många chefer känner sig dock utlämnade och önskar mer stöd. Därför har Annika Lexén, tagit fram ett stödpaket för chefer: Support to Employers from rehabilitation Actors about Mental health (SEAM).

Stödpaketet består av tre delar: en kortare utbildning där man får mer kunskap om de vanligaste psykiska sjukdomarna och hur man bemöter människor som drabbats, ett riktat stöd med förhållningssätt, kommunikationsprinciper och strategier, samt en hemsida med information specifikt till chefer.

-Arbetsförmågan är mer beroende av arbetsmiljön och vilket stöd som personen får, än av diagnoser, säger Annika Lexén.

Lär mer om forskningsprojektet på Suntarbetsliv

 

 

 


Mindre återhämtning under arbetsdagen för kvinnor

Upplagt den

Varför kvinnor är mer sjukskrivna än män är ett mysterium som har diskuterats mycket. För ett par år sedan fastslog SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) att skillnaden inte beror på att kvinnor skulle vara klenare än män. Vid samma belastning utraderas skillnaden. SBU är ju en av de tyngsta instanserna när det gäller att utvärdera forskningsläget, så den diskussionen bör väl vara avslutad nu.

Därefter visade Försäkringskassan att skillnaden i sjukskrivning blir tydlig efter andra barnets födelse. Det har vänt blickarna mot det obetalda arbetet i hemmet som förklaringsmodell. Kvinnor får sämre återhämtning hemma.

Återhämtning på jobbet minskar sjukrisk

Nu kommer en studie som visar att det skiljer sig stort mellan könen vad gäller möjlighet till återhämtning under arbetsdagen. Och denna skillnad har tydligt samband med sjukskrivningsgrad. Det handlar både om huruvida det går att ta mindre pauser och hur i hur hög grad man kan påverka arbetets upplägg och innehåll.

Hur detta kan skilja sig så mycket mellan könen beror på att kvinnor och män arbetar i olika branscher. Speciellt i vård och omsorg finns problem med för lite återhämtning under dagen. Men forskarna har också sett att män och kvinnor behandlas olika på samma arbetsplats.

Den här forskningen är givetvis väldigt intressant. Detta borde gå att åtgärda. Det är något väldigt konkret och inte särskilt dyrt, att se till att det finns utrymmer för pauser. Därmed inte sagt att det är lätt i alla verksamheter.

Forskaren bakom studien heter Mats Hagberg och är professor i arbetsmedicin vid Göteborgs universitet.

Här kan du läsa en intervju med honom i tidningen Du & Jobbet >> 


Test med webbterapi mot arbetsrelaterad stress och utmattning

Upplagt den

Vid det här laget är de flesta forskare överens om att arbetsplatsinriktade åtgärder vid rehabilitering är det som mest säkert hjälper till att få tillbaka sjukskrivna i arbete. Därför är det intressant att ett forskningsprojekt nu testar att inkludera arbetsmiljöaspekter i webbterapi.

Grunden är ett program som tagits fram för KBT-terapi över nätet. Det vänder sig till personer som har stressdiagnoser. KBT (Kognitiv Beteende-Terapi) syftar lite förenklat till att hjälpa individen att förändra sina tankar och beteenden för att bättre klara av vardagen. I arbetsmiljödelen av webbterapi-programmet uppmanas deltagarna att reflektera kring hur de har det på jobbet. Frågor som ställs är bland annat hur arbetsvillkoren ser ut och vad som behövs för att det ska fungera bättre. Tanken är att påverka arbetsplatsen genom medarbetaren.

Preliminära resultat visar att arbetsmiljöfrågorna hjälper

Det här är alltså ett pågående forskningsprojekt som inte är klart ännu. Men de preliminära resultaten visar att det ser något bättre ut med arbetsåtergången för gruppen som får ta del av arbetsmiljödelen än för den grupp som får enbart det vanliga KBT-programmet.

Det här är spännande forskning tycker jag. Ett sånt här program är ju en ganska enkel och billig insats. Därför har den potential att få stor spridning om det fungerar bra. Men det är så klart viktigt att ansvaret för arbetsmiljön inte enbart hamnar i knäet på den stressjuke medarbetaren.

Här kan du läsa en längre artikel om studien på suntarbetsliv>>


Studie av låga sjuktal hos privatanställda tjänstemän lyfter frågor om sjukskrivning

Upplagt den

Professor Kristina Alexandersson presenterade nyligen en studie som visar att privatanställda tjänstemän har förhållandevis låg sjukfrånvaro. Hon menar att man måste inse att sjukfrånvaro inte är ett mått på sjuklighet. Istället är det ett mått på sociala konsekvenser av nedsatt funktion.

Kanske är det så att det just inom tjänstemannayrken i den privata sektorn faktiskt finns möjlighet att ta tillvara den arbetsförmåga som finns även om den tillfälligtvis kan vara nedsatt.

Skadliga biverkningar av sjukskrivning?

Kristina Alexandersson vill också lyfta frågan om biverkningar av sjukskrivning. Hon menar att sjukskrivning ofta används utan att det är utrett om det gör nytta eller om biverkningarna kan vara direkt skadliga.

Här kan man läsa mer om studien på Svenskt näringslivs sida>>


Emmaboda behåller ledningen i bäst sjuktal

Upplagt den

Emmaboda kommun har landets lägsta sjukfrånvaro. Och det är ingen tillfällig formtopp utan en tydlig och stadig trend. Sjukfrånvaron har sjunkit varje år sedan 2006, men den positiva förändringen inleddes redan 1980 när den så kallade Emmabodamodellen lanserades.

Organiserar hälsofrämjande med individen i centrum

Emmabodamodellen kan förenklat sammanfattas med att alltid sätta individen i centrum. Det som är bra för individen är bra för kommunen. Men detta förhållningssätt har lett till att man byggt upp en organisatorisk struktur som främjar hälsan. T.ex. har ingen chef personalansvar för fler än 30 medarbetare, och arbetsgrupperna hålls små. Det gör att tidiga signaler på ohälsa lättare kan fångas upp.

Dessutom verkar politikerna i Emmaboda mycket medvetna om sitt arbetsmiljöansvar och engagerade i frågan. De har bestämt sig för att inte snåla in på det hälsofrämjande och på så sätt istället spara pengar på minskad sjukfrånvaro. Grundprincipen är att medarbetare som behöver det ska få all hjälp de behöver från företagshälsovården.

Här kan man läsa en längre artikel på suntarbetsliv>>


Sida 1 av 512345