Lavalutredningen överlämnar sitt slutbetänkande
Pressmeddelande 12 december 2008, Arbetsmarknadsdepartementet, Lavalutredningen A 2008:01
- Vi föreslår att facket alltjämt ska ha rätt att vidta stridsåtgärder för att genomdriva villkor enligt kollektivavtal även mot arbetsgivare från andra EES-länder som utstationerar arbetstagare till Sverige. Dock gäller vissa begränsningar som föranleds av Lavaldomen och EG-rätten i övrigt, säger utredaren Claes Stråth.
Utredningen överlämnade sitt betänkande till statsrådet Sven Otto Littorin fredagen den 12 december. Förslagen innebär att den svenska modellen i huvudsak kan bevaras även i utstationeringssituationer. Systemet med stridsåtgärder begränsas på ett sätt som gör att det överensstämmer med EG-rätten. Förutsebarheten för utländska tjänsteutövare ökar också.
- Våra förslag ligger i linje med direktiven; arbetsmarknadens parter får även i framtiden en aktiv roll vid regleringen av arbets- och anställningsvillkor för arbetstagare som utstationeras till Sverige.
Arbetsmiljöverket, som är förbindelsekontor enligt utstationeringsdirektivet, får också en mer aktiv roll i förhållande till utländska tjänsteutövare.
- Vi vill understryka att ett stort ansvar ligger på arbetsmarknadens parter när det gäller att se till att den modell för regleringen av arbetsvillkor för utstationerade arbetstagare vi föreslår också i praktiken fungerar på ett sätt som är förenligt med EG-rätten, avslutar Claes Stråth.
Kontakt: Marianne Tejning, Huvudsekreterare, 08-405 37 45

Utredningen som pdf>>>

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins kommentarer, webbutsändning>>>

Lavalutredningen ger oseriösa företag ett kryphål Ingemar Hamskär TCO och Claes-Mikael Jonsson LO Debatt: Med den utformning Lavalutredningen givit bevisreglerna, huruvida ett gästande företag har ett avtal som motsvarar svenska kollektivavtal, kommer oseriösa arbetsgivare att få ett stort kryphål. Vidare är det etiskt oförsvarbart, att fackliga organisationer inte kan kräva att utländska arbetstagare försäkras mot olyckor. Det skriver de fackliga juristerna Ingemar Hamskär TCO och Claes Mikael Jonsson LO Som en bomb slog EG-domstolens beslut i Lavalmålet ner i de svenska och danska kollektivavtalsmodellerna för ett år sedan. Det förslag som den svenska Lavalutredningen nu lägger fram återupprättar kollektivavtalens ställning, men reparationsarbetet är inte i alla delar tillfredsställande. Vi som företrädare för LO och TCO i Lavalutredningen välkomnar förslagen såtillvida att de bygger på den svenska kollektivavtalsmodellen. Utredningens förslag visar att den svenska avtalsmodellen är både stabil och framkomlig. Det krävs inte några lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal som vissa arbetsgivarföreträdare hävdat. Svenska kollektivavtal kommer även fortsättningsvis att vara det primära instrumentet för att reglera löne- och anställningsvillkor i företag som utstationerar arbetstagare till Sverige. Kryphål för oseriösa Men Lavalutredningens förslag innebär också en omotiverad begränsning av svenska kollektivavtals tillämpning på arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige. I utredningen har vi aktivt verkat för mer balanserade lösningar i det som kallas bevisregeln, det vill säga den nya bestämmelse som fredar en arbetsgivare från stridsåtgärder som uppger sig tillämpa villkor som motsvarar svenska kollektivavtal. Det kan till och med vara fråga om villkor i enskilda anställningsavtal som de utstationerade arbetstagarna muntligt träffat med sin arbetsgivare. Med den utformning utredningen givit reglerna kommer oseriösa arbetsgivare att få ett stort kryphål. Utstationerade arbetstagare hos oseriösa arbetsgivare kan komma att ställas utan skydd. Dessutom föreslår utredningen att arbetsgivaren skall kunna välja det för honom mest förmånliga kollektivavtalet. Vad utredningen föreslår är i denna del hemsnickrat. Bevisregeln är enligt vår mening inget krav som följer av gemenskapsrätten. Men Lavalutredningens förslag är också i andra avseenden en övertolkning gemenskapsrätten. Den så kallade hårda kärna av löne- och anställningsvillkor i utstationeringsdirektivet har tolkats mycket snävt. Det är djupt otillfredsställande att utländska arbetsgivare inte skall följa samma bestämmelser om nattarbetsförbudet som svenska arbetsgivare, vars syfte ytterst är att reglera formerna för nattarbete. Etiskt oförsvarbart Vi menar också att det är oacceptabelt, för att inte säga etiskt oförsvarbart, att fackliga organisationer inte kan kräva att utländska arbetstagare försäkras mot olyckor för arbete som utförs på en svensk arbetsplats. Med Lavalutredningens förslag kommer en polack och en svensk som faller ner från samma byggställning att behandlas olika. Polacken får nöja sig försäkringarna i hemlandet, om han har några, medan svensken får full olycksfallförsäkring. Vi har hävdat att sådana bestämmelser går att kräva enligt EU-rätten, men utan framgång. För att tillgodose den inre marknadens funktionssätt, med huvudregeln att alla hinder för den fri rörlighet ska undanröjas, har utredningen lagt förslag som går utöver vad som följer av Lavaldomen och gemenskapsrätten. Det verkliga problemet, att EG-domstolen omformulerat utstationeringsdirektivet till tak och kraftigt begränsat medlemsstaternas handlingsutrymme, har utredningen inte mäktat med av förståeliga skäl. Men även om många av de problem som Lavaldomen ger upphov till måste lösas genom åtgärder i gemenskapsrätten hade utredningen inte behövt lägga sig platt för EG-domstolens tolkning som långt ifrån är glasklar i alla delar.  Exemplet Danmark visar att det är möjligt, trots Lavaldomen, att slå vakt om en kollektivavtalsmodell som förenar företagens behov av flexibilitet och löntagarnas behov av trygghet. Strider mot ILO Besluten av EG-domstolen i Laval-, Viking-, Rüffert- och Luxemburgmålen är allvarliga inskränkningar av grundläggande fackliga rättigheter. Det är inte osannolikt att besluten står i strid med internationella arbetsrättsliga konventioner. Om Lavalutredningens förslag till punkt och pricka omsätts i lagstiftning till kan Sverige komma att handla i strid mot de ratificerade ILO konventioner nr 87och 98. Enligt fast ILO praxis gäller exempelvis enligt dessa konventioner en vidsträckt rätt för facket att själva avgöra frågan om vad som ska avtalsregleras. Utredningens förslag visar att det nationellt inte går att lösa alla de problem som EG-domstolens tolkning av gemenskapsrätten givit upphov till. Lika lön för likvärdigt arbetet är en central facklig värdegrund. Den löne- och villkorskonkurrens som Lavaldomen givit upphov till har utredningen inte helt kunnat lösa. De förslag som utredningen nu lägger fram kan således inte betraktas som annat än temporära förslag i väntan på att EU-rätten förändras. EU-rätten måste ändras Problemet med utstationeringsdirektivet är egentligen inte dess ordalydelse. Problemet är att EG-domstolen tolkat direktivet tvärtemot dess ordalydelse. Ett direktiv som var avsett lägga ett golv av minimiskydd för utstationerade arbetstagare har blivit till tak. Direktivet, som uttryckligen inte skulle påverka konfliktåtgärder, har fått bilda norm för tolkning av när en nationell stridsåtgärd är tillåten enligt EG-fördraget. Vi vill se att EG-domstolen omgående ändrar sin praxis – men i avvaktan på denna kanske något naiva önskan - startar nu det fackliga EU-arbetet för revidering av utstationeringsdirektivet. Medlemsstaterna och Europas medborgare bör enligt vår mening kräva ett mer demokratiskt och socialt balanserat EU inför de stundande valen till Europaparlament och EU-kommission. Genom att villkora den kommande kommissionens tillträde med ett krav på ett reviderat utstationeringsdirektiv kan en förändring uppnås. Enligt vår uppfattning är det oacceptabelt om EU tillåts blir ett instrument för social nedrustning baserat på lön och villkorskonkurrens. EU består idag av 27 medlemsstater med 27 arbetsmarknadssystem. Vart och ett av dessa system måste respekteras utifrån fastställda miniminivåer. När EG-domstolen, som i Lavalmålet, i praktiken harmoniserar vilka löne- och arbetsvillkor som kan krävas i syfte att garantera företagens ekonomiska friheter är det inget annat än en domstolsaktivism. ”Lavalproblemet” är således ingalunda löst på EU nivån – risken är att detta bara är början på en serie oförutsägbara beslut i EG-domstolen med oklara effekter för medlemsstater med utvecklade kollektivavtalssystem och stark välfärdsmodell. Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO och Claes Mikael Jonsson, jurist LO LO och TCO:s  företrädare i Lavalutredning ------------------------------------ Saco: Svenska modellen håller - Lavaldomen har varit en utmaning för den svenska modellen. Saco har under hösten tydligt påpekat riskerna för utredaren Claes Stråth. Det är ofrånkomligt att modellen påverkas, men utredningen visar att våra värsta farhågor inte verkar besannas, säger Sacos ordförande Anna Ekström i en kommentar den 12 december. Saco kommenterar Lavalutredningen (uppdaterad version) Utgångspunkten för utredningen har varit att lämna förslag som så lite som möjligt stör den svenska kollektivavtalsmodellen och arbetsmarknadsparternas handlingsutrymme. Detta trots att Lavaldomen faktiskt innebär ingrepp i parternas rätt att själva bestämma. - Det är inte en lätt uppgift Claes Stråth haft att lösa, men vi anser att han trots detta huvudsakligen kommit fram till lösningar som är förankrade i den svenska modellen. Det säger Sacos chefsjurist Lena Maier Söderberg, som ingått i utredningens referensgrupp. Utredningens förslag innebär att det fortsatt är parterna som förfogar över innehållet i avtalen, dock inom de ramar som följer av Lavaldomen. De medför till exempel ingen skyldighet för parterna att införa minimilöner där sådana saknas. Men om ett fackförbund framöver vill ställa lönekrav mot ett utländskt företag som sänder ut sina medarbetare till Sverige, måste det finnas en lägsta lön och det även i relation till svenska arbetsgivare. - Eftersom förslagen berör grunderna i kollektivavtalssystemet är det viktigt att de inte endast tar hänsyn till dagens verklighet. De måste vara hållbara också på lång sikt, säger Sacos ordförande Anna Ekström. En viktig fråga för Saco har varit att få fram en lösning som tar hänsyn till den mångfald som finns inom vårt kollektivavtalssystem. Det är därför bra att utredningen inte lagt förslag om lagstadgad minimilön. Det är också bra att föreslagen inte innebär att specifika kollektivavtal anvisas eller att vissa kollektivavtal ges företräde. - Det är bra att utredningen föreslår att reglerna införs i Utstationeringslagen och inte i MBL. Genom det understryks att förslagen inte ska påverka svenska förhållanden. Det har varit en viktig utgångspunkt för oss, säger Anna Ekström. Utredningen föreslår också bestämmelser om när stridsåtgärder mot utstationerande företag ska vara tillåtna. Om en utstationerande arbetsgivare kan visa att arbetstagarna har villkor som minst är i nivå med ett tillämpligt branschavtal är det otillåtet att vidta stridsåtgärder. - Vi hade föredragit en lösning som bygger på parternas ansvar. Utredningens förslag bidrar dessutom knappast till förutsebarheten och riskerar att leda till tvister, säger Lena Maier Söderberg. Hårda kärnan Saco beklagar att utredningen begränsat den hårda kärnan, dvs de områden där villkor kan ställas. Villkor som följer av arbetstidslagen, främst nattarbetsförbudet, ska inte längre behöver följas av utstationerande arbetsgivare. Dessa frågor rör arbetstagarnas hälsa och säkerhet och därmed bör de omfattas av den hårda kärnan. - Utredningen har här gått längre än vad EG-rätten kräver, menar Lena Maier Söderberg. Hellre Medlingsinstitutet än Arbetsmiljöverket Utredningen förslår avslutningsvis att Arbetsmiljöverket, som idag är förbindelsekontor, ska ha en aktivare roll genom att bistå utländska arbetsgivare och arbetstagare med information om vilka krav som kan ställas vid en utstationering till Sverige. Tillsammans med detta förslag införs en skyldighet för fackförbund att ge in de kollektivavtalsvillkor som kan komma att krävas i relation till en utstationerande arbetsgivare till förbindelsekontoret. - Förbindelsekontorets nya roll och arbetsuppgifter kräver kunskap om kollektivavtalen och kollektivavtalssystemet. Vi anser att det är Medlingsinstitutet som har den kompetens som krävs för denna nya roll och som alltså bör vara förbindelsekontor om förslagen genomförs, avslutar Lena Maier Söderberg. ------------------------------------------- TCO om Lavalutredningen, 12 december Positivt att EG-rättens skyddsregler införlivas i kollektivavtalen, men oacceptabelt att fackens möjligheter att kontrollera att företagen lever upp till de svenska kollektivavtalen försämras. Utredaren Claes Stråht har idag överlämnat förslag till förändringar i svensk lagstiftning som enligt honom behöver vidtas till följd av den s.k Lavaldomen i EG-domstolen, till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. - Lavalutredningens förslag är bra i den del den väljer kollektivavtalen som metod för att införliva EG-rättens skyddsregler för arbetstagare vid utstationering från annat EES-land, säger TCO:s ordförande Sture Nordh. Det stärker kollektivavtalen som regleringsmetod och möjliggör att kollektivavtalsvillkor får betydelse även på områden där villkoren idag regleras i lag. - Men jag är mycket kritisk till att en arbetsgivare från ett annat EES-land som visar att de utstationerade arbetstagarna väsentligen har minst sådana villkor som får krävas enligt ett rikstäckande svenskt kollektivavtal ska vara fredad från fackliga konfliktåtgärder, fortsätter Sture Nordh. - Den föreslagna bevisregeln som skyddar från fackliga åtgärder slår undan benen för ett effektivt skydd av utstationerade arbetstagare genom att den fördröjer att kollektivavtalen snabbt kommer på plats, säger Sture Nordh. Det i sin tur försvårar de svenska fackens möjlighet att kontrollera att de utländska tjänsteföretagen lever upp till krav i de svenska kollektivavtalen. Förslaget gör det också möjligt för de utländska företagen att välja vilket kollektivavtal som ska tillämpas. Det är systemfrämmande för svensk arbetsmarknad och dessutom kräver inte EG-rätten någon sådan ”bevisregel”. Därför bör den strykas. - Claes Stråhts uppdrag har varit mycket svårt, understryker TCO;s chefsjurist Ingemar Hamskär som var TCO:s ledamot i utredningen. Att samtidigt respektera den svenska arbetsmarknadsmodellen och EG-rätten har inte varit helt möjligt. Med den tolkning EG-domstolen gjorde av bland annat utstationeringsdirektivet i Lavaldomen innebär ett ingrepp i partsautonomin och det svenska kollektivavtalssystemet. För ytterligare upplysningar: TCOs ordförande Sture Nordh,  070-346 23 28 TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär, 070-574 92 11 ---------------------------------------- LO ”Laval europeisk fråga" I dag presenteras den svenska utredningen om följderna av EG-domstolens utslag i Lavalmålet. Men de problem som den domen och liknande domar har skapat kan inte lösas enbart i Sverige, anser LOs och Europafackets ordförande Wanja Lundby-Wedin. – Vi kan inte själva i Sverige lösa alla de problem som EG-domstolens beslut har vållat. EG-domstolens beslut i Lavalmålet är en allvarlig inskränkning av grundläggande fackliga rättigheter. Detta är ett europeiskt problem som endast kan lösas genom ändringar i EG-rätten, säger hon i ett pressmeddelande. – På måndag åker Sven-Otto Littorin till Bryssel för att träffa EUs övriga arbetsmarknadsministrar. Han kan då inte säga att Sverige har löst de problem som Lavalmålet har skapat. Istället bör han och den svenska regeringen kräva att utstationeringsdirektivet revideras och verka för att en social klausul antas, framhåller Wanja Lundby-Wedin. - Lavaldomen har varit en utmaning för den svenska modellen. Saco har under hösten tydligt påpekat riskerna för utredaren Claes Stråth. Det är ofrånkomligt att modellen påverkas, men utredningen visar att våra värsta farhågor inte verkar besannas, säger Sacos ordförande Anna Ekström i en kommentar. - Positivt att EG-rättens skyddsregler införlivas i kollektivavtalen, men oacceptabelt att fackens möjligheter att kontrollera att företagen lever upp till de svenska kollektivavtalen försämras, framhåller TCO:s ordförande Sture Nordh. ---------------------------------------

Jan Anderssons Lavalrapport antagen 22 oktober 2008 -EU-parlamentet tog i dag avstånd från ett Europa där vi konkurrerar med löner och arbetsvillkor. Likabehandlingsprincipen och lika lön för lika arbete ska vara vägledande, sade Jan Andersson när hans Lavalrapport antogs. Efter en lång omröstning med många delomröstningar stod det klart att Jan Anderssons Lavalrapport stöddes av en mycket stor majoritet i EU-parlamentet. Inte mindre än 474 ledamöter röstade ja. 106 röstade emot och 93 avstod. Inför omröstningen drog den konservativa EPP-gruppen tillbaka en rad av sina ändringsförslag. EU-parlamentet uppmanar EU-kommissionen att utarbeta nödvändiga förslag som kan bidra till att förhindra motstridiga tolkningar av utstationeringsdirektivet i framtiden. En eventuell översyn av direktivet bör göras efter en grundlig analys på nationell nivå. I en kommentar säger Jan Andersson att parlamentet klargör att domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet inte stämmer överens med lagstiftarens avsikt och slår fast att det måste göras fullständigt klart att varken utstationeringsdirektivet eller andra direktiv förbjuder medlemsländerna och arbetsmarknadens parter att kräva förmånligare villkor i syfte att garantera likabehandling av alla arbetstagare. Det ska också garanteras att lagstiftningen kan implementeras med alla idag existerande arbetsmarknadsmodeller i Europa. -Vi föreslår en översyn av delar av utstationeringsdirektivet. Översynen ska handla om tillämpliga arbetsvillkor, lönevillkor, principen om likabehandling av arbetstagare, respekten för olika arbetsmarknadsmodeller samt en tidsgräns för när en utstationerad arbetstagare ska anses vara etablerad på arbetsmarknaden, säger Jan Andersson. EU-parlamentet stödjer också förslaget om att balansen mellan den fria rörligheten för tjänster och fackliga rättigheter ska åtgärdas i primärrätten. Jan Andersson glädjer sig åt att EU-parlamentet ställde sig bakom kravet på att i primärrätten, det vill säga i fördraget, klargöra att den fria rörligheten inte är överordnad grundläggande rättigheter såsom rätten att ingå kollektivavtal och att tillgripa stridsåtgärder. Parlamentet ifrågasätter i det sammanhanget också den proportionalitetsprincip som domstolen införde i Vikingmålet. -Det är inte rimligt att fackliga stridsåtgärder ska begränsas på det sätt domstolen slår fast, säger Jan Andersson. Parlamentet konstaterar också att lagstiftningen i Europa inte ska strida mot ILO-konventioner. - Det skulle i Rüffertfallet innebära att de löner som gäller på orten där arbetet utförs även ska gälla utstationerade arbetstagare säger Jan Andersson. I sitt pressmeddelande anklagar Jan Andersson den svenska moderaten Charlotte Cederschiöld för att ha lagt fram det mest antifackliga ändringsförslaget till Lavalrapporten. -Det är beklagligt att svensk fackföreningsrörelses värsta fiende i europaparlamentet är den svenska borgerligheten med Charlotte Cederschiöld i spetsen. Det är dags för den svenska regeringen att bekänna färg. Det går inte att i Sverige säga sig försvara den svenska modellen och i Bryssel helt stödja utslaget i domstolen, säger Jan Andersson. I debatten före omröstningen sade EU-kommissionären Vladimir Spidla lösningen av problemet kan klaras nationellt och pekade på de utredningar som lagts fram i Danmark och Luxemburg och inom kort i Sverige om konsekvenserna av EG-domarna. Moderaten Gunnar Hökmark underströk att det inte finns krav på att riva upp utstationeringsdirektivet, men att kommissionen inte ska utesluta förändringar i direktivet om översynen av hur det fungerar i de olika medlemsstaterna ger anledning till det. Folkpartisten Olle Schmidt sade att det är fel att tro att den svenska modellen bäst kan bevaras genom att gå vägen via Bryssel. Han varnade för att en revidering av utstationeringsdirektivet skulle tvinga fram minimilöner och därmed slutet för den fria avtalsmodellen. Den svenska Junilistans ledamöter röstade ja till Jan Anderssons Lavalrapport, eftersom målet är att garantera att EG-domstolen inte lägger sig i svenska kollektivavtal i framtiden, säger Hélène Goudin i en kommentar. Hon är ändå kritiskt till delar av rapporten. -Det är beklagligt att socialdemokraterna och Jan Andersson vägrar driva frågan om ett svenskt undantag från EU:s arbetsmarknadslagstiftning. Lavaldomen borde ha lärt oss att EU inte ska styra över svensk arbetsrätt, säger Hélène Goudin. Vänsterpartiets ledamöter röstade inte för Lavalrapporten, som de kallar för ett villospår, utan lade ner sina röster i slutomröstningen. -Vi kan inte rösta för ett villospår, ett betänkande som helt saknar kraftfulla förslag som kan garantera den svenska kollektivavtalsmodellen, säger Eva-Britt Svensson. Eva-Britt Svensson säger att hon stödjer rapportens kritik mot EG-domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet, även om hon anser att kritiken vattnats ur i kompromissen med den konservativa gruppen. -Men att riva upp utstationeringsdirektivet riskerar tyvärr att sluta värre för löntagarna med den massiva majoritet av marknadsliberaler och högerkrafter som råder i dag. För Sveriges del krävs det ett bindande undantag från Lissabonfördraget för att upphäva den sociala dumpningseffekten av Lavaldomen, säger Eva-Britt Svensson.   Den 17 februari arrangerar vi i Stockholm en stor konferens om Laval-domen. Läs hela programmet>>>